FRA BOKEN:
Vallentuna -ufo'ene og Channie West -indikasjoner/"beviser" p� at noe skjedde der. Svenskspr�klig IVONA opplesning fra utdrag fr�n b�ckerne mp3 som kan nedlastes via h-klikk + save as/lagre som |
|
![]() |
|
|
||
Da utdragene her er scannet, kan det forekomme ordfeil her. Boken er en mildt sagt utrolig
beretning om en svensk jentes kontakter til
utenomjordiske sivilisasjoner - s�rlig fra -70
tallet og videre. R.�. har her referert det som
s�rlig ble gjenkjent som visdom/kunnskap parallelt
med andre kilder. F.eks. finnes mange lignende
tanker som i Martinus Kosmologi - men det skal
bemerkes at boken ogs� inneholder historier (og
"�ndelig/religi�se ideer") som i
undertegnedes bevissthet ble som de reneste
eventyr eller science-fiction historier. Men ikke
derved sagt at de ikke er reelle, og denne boken er
ABSOLUTT verd � lese for den som er "kosmisk �pen"
og ikke altfor forutinntatt av ideer. Fart�yet dro og barna gikk hjem,
der det var stor oppstandelse fordi de var
savnet og mange hadde lett etter dem. Barna
fortalte intet om m�tet med ET�ene. Hun ble
senere kontaktet i et telepatisk eller �ndelig
m�te. Denne kontaktperson som m�tte Channie, het
Tissi-Mo og virket i barndommen som hennes
skytsengel og br�t stadig igjennom for �
beskytte barnet Channie. Men engang hun skar seg
p� en lommekniv - flyktet hun hjem - selv om
denne Tissi-Mo var n�rv�rende i materialisert
tilstand. Det ble flere m�ter i barndommen, og kontakten ble formidlet via den gyldne gjenstanden hun fikk som 5-�ring. En v�rdag noen �r senere ble hun ledet til et m�te ved skogslette n�r ved hjemmet, der hun igjen m�tte Tissi-Mo, og de ble begge "str�lt opp" i et fart�y der hun ble vist og fortalt nye ting. Hun ble fortalt at n�r gjenstanden som hun hadde f�tt - begynte � vibrere - bet�d det at hun skulle ha kontakt. Engang
stakk hun en h�rn�l inn i en stikkontakt og
fikk i dette str�msjokk en OBE - en
ut-av-kroppen-opplevelse. Hun hadde senere som
barn flere �astral-reiser� - alts� reiser
utenfor - og frigjort fra den fysiske kroppen. Tissi-Mo forklarte bl.a. f�lgende om stener: - kosmiske str�ler lader opp stener p� Jorden, med urkraft og energi. Disse str�ler er som et �evig regn�. Brukes stenene til healing e.l. - blir energien tappet - suget ut. Energiens kvalitet gjenspeiles i stenenes farge, hardhet, metallblanding, etc. De kan anvendes parvis eller enkeltvis. Om
krystaller i fart�yer ble bl.a. flg.
forklart: en kraftkilde og en hovedkrystall
finnes i midten. Krystallene lades med en
spesiell energi en - 1 - gang. Deretter
beh�ves ingen ny ladning f�r om 40-250 �r.
Krystallenes energi kunne ikke stenges av.
Farkostene bygges i rommet - prim�rt de
store. Spesielt metall som er ikke-ledende
og heller ikke leder magnetisme gjennom - brukes.
Midt i det �ttekantede "maskinrommets tak"
satt hovedkrystallen, og denne var omkranset
av 64 stk av hjelpekrystaller. Gulvet var
halvt gjennomsiktig. Mange av de rommenneker som er gjengitt i tegninger i boken - er av mennesker hvor s�rlig �renes st�rrelse og plassering adskiller seg fra jordmenneskenes. Dette med en avvikende plassering av nettopp �rene gjaldt ogs� for den kontakt- person - Asket - som Meier
m�tte p� 50-tallet og senere.
De
forskjellige mennesker som Channie fikk se
p� sine reiser i rommet skilte i
begynnelsen seg lite fra vanlige
jordmennesker. Men noen var dog
annerledes. Men alt var utvalgt for ikke �
skremme det lille barnet Christina
(Channie). Hvorvidt hun reiste astralt
eller fysisk er noe uklart. Det var noe
senere de utenomjordiske gav henne navnet
Channie. De
fortalte om deres egen religion - som
var � elske det store ALTET. �Vi gir v�r
egen energi og kj�rlighet til Altet�. �Vi
n�r virkelig fram til det store ALTET
med v�r tanke og f�lelse. Altet svarer
oss og taler til oss gjennom v�re liv
og tanker. I ALTET finnes all evig
kunnskap samlet, for ALTET er jo
allting - fra ide, handling og
skapelse i det enkelte individ, og i
Guddommeligheten.� Om
ET�enes bygninger: Husene m� ikke
forstyrre naturens energilinjer
eller ligge slik ar de dekker
kraftpunktene. I naturen finnes det
punkter der et energiutbytte skjer
med rommet og planeter utenfor. Hver
planet er en organisme, som beh�ver
sin energiflyt, som inn- og
ut�nding. Ogs� �ndelige
kraftstr�mmer og kommunikasjon
mellom klodene. De feller heller
aldri tr�r og tar ikke metaller fra
levende planeter - kun fra de d�de.
Planetene deres var �fylte�av frukt-
og gr�nnsakstr�r. �Vi spiser kun
vegetarisk f�de� - sa Tissi-Mo, men
ikke noe s� grovt som gulr�tter og
andre rotfrukter. Her
tas med det f�rste utdrag fra
boken i svensk tekst: NATUR OCH MAT: Om naturen fick
Channie l�ra sig, att
man alltid skall vara
r�dd(ta vare p�) om den,
v�rna om den och v�rda
den �mt. P� andra
planeter har naturen
oftast f�tt v�xa fritt,
men man har r�jt undan
gamla grenar, en del
blad och snyggat till den. Tr�d
f�lls aldrig, men
material fr�n d�da tr�d
anv�nds och tas till
vara. Man har
alltid varit mycket noga
n�r man bygger hus, f�r
husen f�r inte st�ra
naturens energilinjer
eller ligga s� att de
t�cker kraftpunkter. 1
naturen finns det
punkter d�r ett utbyte
av energi sker med
rymden utanf�r och med
andra planeter. Varje
planet �r en organism
och beh�ver sitt fl�de
av energier, liksom vid
in- och utandning. Aven
andlig kraft str�mmar
till planeten och dess
natur. En form av
kommunikation sker ocks�
mellan de olika
himlakropparna i
universum. Metallerna
som man beh�ver
utvinner man ur
asteroider och
meteoriter, ist�llet
f�r att spr�nga
gruvh�l, gr�va upp
eller schakta fram ur
marken. Channie
s�g aldrig �krar med
till exempel
spannm�l. Tissi Mo
sa att n�r man
sk�rdar spannm�l p�
stora f�lt s� gr�ter
naturen och marken
utarmas. -
M�nniskan s�ger
att v�xter som
inte h�r hemma p�
f�lten, men �nd�
sl�r rot d�r, �r
ogr�s. Vi ser det
som att naturen
vill f�rs�ka att
f� in perenna
v�xter f�r att
binda
jordenergierna och
naturens krafter.
Omedveten om detta
forts�tter
m�nniskan med att
rensa bort och
utrota det hon
kallar ogr�s. P�
de flesta
planeter som de
bes�kte var
naturen lummig,
med frukt och
gr�nsakstr�d.
Plantor, stora
och sm� buskar
med b�r var
mycket vanligt. -
Man vill inte
skada naturens
egen energi
och
livsandarna.
D�rf�r �ter vi
en kost som �r
helt
vegetarisk,
men den ligger
"sn�ppet
h�gre" �n
vanlig
vegetarisk
kosth�llning.
Vi �ter aldrig
s�dant som
inneb�r att vi
d�dar sj�lva
moderplantan.
Inga mor�tter
och andra
rotfruker �ts
allts�, sa
Tissi Mo. N�r
hon berettade
vidare om
maten b�rjade
Channie kjenna
sig hungrig.
P� t� plockade
hon en
Narjafrukt
fr�n ett tr�d.
Med en gest
tackade hon
tr�det och
naturen som
gav tr�det
liv. -
Mat i form av
gr�nsaker,
frukt och b�r
finns �verallt
i naturen. Ett
rikt utbud och
en stor
variation.
Detta mycket
p� grund av
att F�rbundet
ser till att
ett utbyte av
nya plantor
hela tiden
sker. Man �r
dock mycket
noga med att
kontrollera
att de nya
plantorna inte
sl�r ut de
andra inhemska
v�xterna. De
nya v�xterna
f�r inte
heller
vantrivas p�
sina nya
v�xtplatser.
M�nniskan har
v�ldigt f�
alternativ och
inte den
rikedom av
matv�xter som
vi har, sa
l�raren. Tissi
Mo talade om
nedsmutsning.
En av
anledningarna
till att m�nga
m�nniskor
smutsar ner
sin milj� och
handskas s�
ov�rdigt med
Jorden, dess
tillg�ngar och
rikedomar, �r
att hon �nnu
inte insett
vad livet �r
och att hon
skall komma
tillbaka till
just det
klotet, genom
att inkarnera
om och om
igen, ner till
smutsen som
hon just
l�mnat bakom
sig. Channie
t�nkte mycket
p� detta, hon
sj�lv kastade
inte skr�p
omkring sig
som de flesta
andra hon
k�nde. Innerst
inne hade hon
velat g�ra
mer, men
vad.... SPR�K: Tissi
Mo undervisade
noga sin lilla
elev om allt
som hade med
den bes�kta
planetens
levnadss�tt,
historia,
kultur, seder
och natur att
g�ra, men hon
ber�ttade
ocks� om deras
grundspr�ks
f�delse.
Channie tyckte
det var
intressant med
just spr�k av
olika slag och
Tissi Mo
f�rklarade
g�rna ing�ende
om dem. Tissi
Mo var enormt
spr�kkunnig
och talade
etthundratv�
olika jordiska
spr�k och
dialekter. Hur
m�nga
utomjordiska
hon kunde,
v�gade inte
Channie ens
gissa och hon
fr�gade inte
heller. L�raren
satt just nu
och ber�ttade
om en viss
planets spr�k,
hon fortsatte
sedan med att
s�ga: -
Men alla talar
vi ju ocks�
vibrationsspr�ket.
Det �r
universums
huvudspr�k.
Det kan alla
f�rst� och
tala, p�
vilket s�tt
man �n
uttrycker sig
och
kommunicerar.
F�rutom Uudet
i en r�st,
talet, finns
det m�nga
andra
kommunikationsformer.
Tal kan ocks�
ske med rena
toner. Men
alla har ju
inte en mun
att tala med
och �ron att
h�ra med. Den
sista meningen
fick Channie
att skratta
f�rtjust.
Tissi Mo log
och fortsatte: -
F�rst har vi
de stora
grupperna som
best�r av tal,
ton, skrift,
r�relser och
avancerad
telepati. Men
det finns
allts� fler
m�jligheter �n
dessa att
kommunicera
p�. Man kan
anv�nda sig av
tryck eller
pulsning som
vi kallar det.
Det finns
ocks�
kommunikation
med f�rger,
inte bara med
ljus och
m�rker, utan
rena f�rger.
Denna
f�rnkommunikation
�r en stor och
viktig del.
Detta eftersom
f�rg dessutom
kan anv�ndas
f�r att m�ta
tid med. Den
�r i sig ocks�
en n�ra nyckel
till kunskapen
om
f�rgenergin. -
Men vi har ju
ocks� fler
m�jligheter
att
kommunicera,
sa hon och
fortsatte att
ber�tta. Vi
har till
exempel en del
individer som
kommunicerar
med hj�lp av
form, doft och
smak.
Smakkommunikation
�r mycket
vanlig hos
insekter och
djur hos er,
men h�r �r den
dock ovanlig,
men visst
finns den. Channie
satt tyst och
t�nkte en
stund, sedan
undrade hon. -
Vibrationsspr�ket
d�...? - Vibrationsspr�ket �r uppbyggt av vibrationerna hos tingen. Varje en�skilt ting har en unik vibration i sig. Ta till exempel hundra lika saker, l�t oss s�ga dricksglas fr�n Jorden. Trots att de �r lika varandra har de alla sin egen vibration. Detta �ven om de ocks� ger exakt samma klang, n�r man sl�r p� dem. Alla �r de unika och inget av dem �r likt det andra, �ven om de �r tillverkade vid ett och samma tillf�lle och av samma glasmassa. Allt och alla i hela universum �r unika, inget eller ingen �r den andra helt lik. Det �r det som �r s� fint och vackert. eksempler p� forskjellige typer av "romspr�k" /mer /eksempler i lyd ned p� siden her Slike tegn sies � v�re av universelle romspr�k som brukes felles i store deler av galaksen. Tilsvarende "romsk" spr�k finnes ogs� gjengitt i mange varianter p� Galaktisk Informasjons-service, der man ogs� kan h�re lydfiler i real-player format i endel eksempler p� disse galaktiske spr�k. Disse "romske taler" er mental/tankeoverf�rt til T.Alfstad tidlig p� 90-tallet, og det er han selv som har gjort dette "kryptiske materiale" tilgjengelig. Et eget bokhefte med slikt romsk materiale finnes i MULTIDIMENSJONELLE PLANETBESKIVELSER av Tore Alfstad. (ca.kr 150?) Det romske er bare i liten grad "oversatt eller tolket" i heftet. -�i'... Channie
tyckte det l�t
vackert att
varje ting och
individ var
unik. 1 s�
fall var hon
ocks� unik,
inte bara
Tissi Mo fr�n
stj�rnorna. -
Vi har n�got
av en
religion.
Genom den
talar vi om
och s�ger att
vi �lskar det
stora Alltet.
Vi ger ut av
v�r egen
energi och
k�rlek till
Alltet. Om vi
s�ger allt,
ja, d� menar
vi allt och
alla. Vi n�r
verkligen fram
till det stora
Alltet med v�r
tanke och
k�nsla. Alltet
svarar oss och
talar till oss
genom v�ra liv
och tankar. 1
Alltet finns
all evig
kunskap
samlad, f�r
Alltet �r ju
allting, fr�n
id� till
handling till
f�rverkligande
genom den
enskilda
individen. 1
Alltet finns
ocks�
gudomligheten
som en mycket
viktig del. Tissi
Mo tystnade
v�rdnadsfullt,
fylld av
�dmjuk
respekt. Hon
l�t dessa ord
sjunka in i
den lyssnande
eleven. S�
fortsatte hon
leende: -
Tingens
utseende g�r
att f�rst� av
vibrationen.
Man kan s�ga
att n�r ord
anv�nds i
vibrationsspr�ket
s� f�ngar
ordets
vibration
tingets
utseende. Inom
var och en som
lyssnar kommer
en bild eller
en f�rst�else
upp f�r hur
tinget ungef�r
ser ut. Detta
�r bra, f�r
vilket annat
spr�k skulle
kunna beskriva
alla ting och
f�reteelser
bara p� en
enda planet?
Dessutom finns
det ju
miljarders
miljarder
andra bebodda
planeter med
sin s�rart,
sina
f�ruts�ttningar
och ting. -
Jag kommer
allts� aldrig
att kunna se
alla planeter
d�, sa
Channie. -
Nej, inte ens
om du reste
f�r evigt,
skrattade
Tissi Mo och
fortsatte. Det
finaste med
vibrationsspr�ket
�r kanske
namnen p�
varje enskild
individ. Den
starkaste
vibrationen
som finns �r
en persons
namn. Namnet
f�ngar n�stan
upp en bild av
personen i
sj�lva luften
framf�r den
man talar med.
Man kan
f�rnimma ett
utseende och
en del av
sj�lva
personligheten.
Ju h�gre
utvecklad
personen �r,
desto h�gre
vibration och
k�nsla bakom
namnet n�r man
h�r det s�gas.
V�rt F�rbunds
Ledare har ett
vibrationsnamn,
som �r det
starkaste av
alla ord. Det
�r Ordet.
Ordet som
sk�nker ljus
och skapar
liv. Ordet som
ger k�rlek och
en n�rhet till
Gud. Det
�r d�rf�r vi
s�llan
anv�nder det
namnet, utan
s�ger ett
annat namn p�
v�r Ledare. Vi
s�ger Aness.
Tissi Mons
r�st darrade
till av
r�relse.
Channie k�nde
att till och
med detta
namn, Aness,
fick henne att
rysa av
v�lbehag. -
Vem �r Ledaren
och hur ser
han ut,
undrade
Channie. Svaret
p� denna fr�ga
gled iv�g, som
en hal tv�l
som inte g�r
att greppa om.
Fr�gan
besvarades
aldrig av
Tissi Mo.
Ist�llet
fortsatte
l�raren
skickligt och
sa: - Ofta
har vi sj�lva
smekuamn,
liksom ni har
p� Jorden.
Ofta b�r vi
tre eller fyra
namn; smeknamnet,
vibrationsnamnet,
sl�ktnamnet
och ibland ett
ordensnamn.
Sl�ktnamnet
�ndrar sig
lite efter om
det b�rs av en
man eller en
kvinna.
Ordensnamnet
�verg�r till
att bli ens
efternamn, n�r
man �r
f�rdigutbildad
som
ordensmedlem.
En del grupper
eller ordnar
l�gger
ist�llet till
en �ndelse p�
f�rnamnet,
till exempel
"on".
�rke�nglar b�r
�ndelsen "el"
i sina namn. Tissi
Mo fortsatte
f�rklara och
ber�tta. Hon
talade om att
man m�ste ha
en nyckel till
vibrationsspr�ket
f�r att kunna
f�rst� det och
tala det.
Efter att man
hade f�tt
denna nyckel,
var det mycket
l�tt att tala
och f�rst�
spr�ket. Hade
man inte
nyckeln till
spr�ket skulle
det vara
totalt
om�jligt att
l�ra sig. Det
gick allts�
inte att
plugga in
vibrationsspr�ket.
Som hon sagt
tidigare s�
var ju varje
planet unik,
med sina ord
p� allt och
alla
f�reteelser p�
just det
klotet. Allts�
finns lika
m�nga ord att
l�ra sig, som
ting i
universum, om
man nu skulle
kunnat plugga
in orden ett
och ett. Men
vibrationsspr�ket
i sig �r en
evig skola.
Eftersom det
�verallt, hela
tiden
tillkommer nya
planeter med
nya individer,
f�rh�llanden
och nya ord. Tissi
Mo talade
ocks� om att
alla spr�k har
sin egen
nyckel. Har
man denna
nyckel, som
nog mer �r att
ha en ren
f�rst�else f�r
spr�kets
uppbyggnad och
struktur, ja,
d� f�rst�r man
spr�ket,
vilket detta
�n �r. Man
beh�ver aldrig
plugga spr�k,
annat �n om
man vill n� en
vardaglig niv�
och inte
utm�rka sig.
Det senare
g�ller f�r de
som arbetar p�
Jorden.
Ordvalet blir
l�tt f�r
h�gtidligt och
styltigt om
man �r fullt
medveten om
spr�kets hela
struktur och
kapacitet. Man
v�ljer d� ofta
ord som inte
h�r hemma p�
gatan, utan
mer i en
ordbok eller i
uppslagsb�cker
om
spr�kstrukturer.
Knappast
skulle man d�
ens passa in
bland
h�gutbildade
eller extremt
spr�kkunniga
m�nniskor.
D�rf�r fick
utomjordingarna,
som jobbade
ute i det
jordiska
samh�llet,
plugga in och
anv�nda slang.
De fick ocks�
hitta p�
sm�fel i
spr�ket, f�r
att helt kunna
sm�lta in i
massan.
********** De gav en omfattende forklaring om reinkarnasjon, og de sa at man ikke normalt bytter kj�nn (s.67) - som ogs� Martinus kosmologi beskriver. Deres liv i grovfysisk form (som her "p� jorden") er ca. 400 �r og uten at de dog ser gamle ut - mens de p� de finmaterielle plan var ca. 1200 �r pr. opphold. "Materialet i kroppen beh�ves iblandt � byttes ut". L�reren
kalte livet
for "DEN
EVIGE SKOLEN".
De
sammenlikner
livet - d�den
- livet med et
perlekjede,
der snoren er
sjelen/�nden
som b�rer alle
livene -
perlene. Man
inkarnerer
grovfysisk til
man blir et
�lysvesen�.
De
reiste langs
snarveier
eller tunneler
i rommet -
utenfor
tidsdimensjonen
- men det g�r
litt tid
allikevel. Det
angis tid i en
�slynge� eller
i en �tunnel�
- p� mellom
0,003 og 3,1
sek. Ut fra
teksten p�
side 87 tolker
jeg dette som
snarveier via
de ��ndelige�
eller
finmaterielle
plan. Det sies
f.eks. der at
en person som
d�r skaper seg
en egen tunnel
av �hvit tid�
(tidl�s
overgang) -
for � komme
videre. De
har
datamaskiner
p� fart�yene
som s�rger for
at de kopler
seg inn p� de
riktige
��ndelige
korridorer�
mellom de
forskjellige
planetene de
vil bes�ke. Fra
Yexes
undervisning:
FORBUNDET er
en samling av
utallige
planeter der
de enkeltes
s�rart og
unike skikker
kan
integreres.
Alle f�r fri
tilgang til
h�yteknologi
og �ndelig
visdom. Man
utbytter mat,
vekster etc.
Alle er her
vegetarianere. Et
nytt utdrag
fra s.94 i
svensk tekst:
F�RBUNDET: S�
kallas den
sammanslutning
av planeter
med goda och
sn�lla
inv�nare som
vill leva i
och f�r
ljuset.
F�rbundet har
en enormt stor
m�ngd anslutna
planeter, fler
�n vad vi har
r�kneord f�r
p� Jorden att
beskriva. Alla
medlemmar �r
unika och
deras s�rart
bevaras noga.
Inget som �r
viktigt i
kultur, seder
och bruk f�r
�ndras eller
tas bort vid
ett medlemskap
i F�rbundet. Alla
medlemmar har
fri tillg�ng
till all
kunskap som
till exempel
alla typer av
h�gteknologi,
kunskapen om
universums
uppbyggnad och
vad tid
verkligen
inneb�r. Dock
vill man inte
p� alla
planeter ta
del av
tekniskt
t�nkande. En
del vill leva
helt utan
eller ha
mycket lite
teknik hos
sig. F�rbundet
ger inte
heller ut av
tekniken, utan
att man f�rst
har gett ut
andlig visdom
och denna
visdom
mottagits v�l.
Detta f�r att
s�dan teknik
inte skall
anv�ndas utan
andligt
kunnande. F�r
att man skall
utvecklas r�tt
p� en planet
kr�vs det att
man f�rst�r
�ven det
andliga.
Andlighet och
teknik b�r g�
hand i hand,
s�ger Yexes.
Annars blir
det som p�
Jorden, d�r
man inte
kommer inp�
och andligt
kan f�rst�
tekniken och
uppskatta den.
P� Jorden �r
teknik ofta
rena prylar
att samla p�,
anv�nda lite
och sedan
kasta bort.
Teknik skall
f�rst�s och
anv�ndas r�tt,
f�rst d� f�r
man ut dess
fulla
kapacitet. F�rbundet st�djer och hj�lper sina medlemmar p� m�nga s�tt. Man har ett utbyte av mat och v�xter ocks�. Denna del �r den viktigaste, s�ger Yexes. Frukttr�d och andra v�xter planteras, s�tts in i nya milj�er d�r de beh�vs. Men detta sker bara om de d::r inte p�verkar, st�r eller sl�r ut den redan befintliga v�xtligheten. Meningen �r ju att den bara skall ge befolkningen ett nytt tillskott till maten. Alla medlemmar �r vegetarianer och det finns en m�ngd varianter av mat ist�llet f�r k�tt, fisk och �gg. Man lever och �ter helt r�tt och det g�r att sjukdomar inte uppkommer. Alla
�r glada och
harmoniska,
sorg och oro
existerar
inte. Det
finns planeter
inom F�rbundet
d�r man bara
l�st sig till
om vad hat,
sorg och vemod
�r f�r n�got.
En del har
sv�rt att
fatta att
disharmoni
finns. Alla
lever i fred
och frihet,
d�r f�rekommer
inget v�ld.
Man v�ldf�r
sig inte
heller p�
naturen och
f�rgiftar inte
dess rikedomar
med utsl�pp.
Man sk�vlar
inte de
naturtillg�ngar
man f�tt, utan
v�rnar noga om
dem s� att de
inte f�rst�rs.
Gruvdrift p�
planeter
f�rekommer ej.
Ist�llet bryts
mineralier,
metaller och
s� vidare p�
bland annat
asteroider. Ved
tidsreiser
gjelder den
regel at man
ikke kan reise
til en
tid/sted der
man kan �m�te
seg selv i
fortiden�. Her
tas det med en
beskrivelse av
en tidsreise:
Tidsresan Skulle
hon resa
tillbaka till
dinosauriernas
tid p� Jorden
eller till
n�got av
medeltidens
riddarriken?
Skulle hon
bes�ka
Egypten, n�r
pyramiderna
byggdes eller
bes�ka
Inkaindianerna?
Valen var s�
m�nga,
historien s�
sp�nnande. En
sak var hon
s�ker p�, hon
villn absolut
inte hamna
mitt uppe i en
krigstid. Hon
ville bara
hamna p� ett
lugnt st�lle,
med en massa
intressant att
uppleva och se
p�. Och vad
v�ljer man d�?
Vilken
tidsperiod?
Hon t�nkte
l�nge och
mycket, men
det var sv�rt
att best�mma
sig. Till sist
ins�g hon att
hon aldrig
skulle lyckas
v�lja sj�lv.
Hon n�jde sig
med att v�lja
ett land som
hon k�nde
till, Sverige.
Hon lekte
sedan med en
t�rning och
l�t den och
�det best�mma
�ret. �ret kom
att bli 1532,
datumet den 19
juli, s�kert
inget
speciellt med
det, t�nkte
hon. Men
slumpen, finns
den? Reseledarna
och hennes
l�rare Yexes
fick best�mma
platsen i
Sverige. Hon
visste inte
vilken ort de
hade valt och
l�t dem
best�mma helt
och h�llet
fr�n och med
nu. Hon
f�rstod att de
m�ste f�lja
m�nga regler
och lagar vid
denna hennes
f�rsta resa i
tiden.
F�rberedelserna
var m�nga och
l�nga. Allt
fr�n att
skaffa
tidsenliga
kl�der och
utseenden till
att f�rst�
sj�lva
inneb�rden av
tid i sig. Yexes
med sitt helt
udda utseende
kunde endast
resa i
halvmateriell
form. Detta s�
att han inte
skulle synas
f�r andra �n
de invigda
resen�rerna.
De reste
fysiskt och p�
ett "�kta
s�tt", de
kunde ta sig
in i tiden och
g� runt och
tr�ffa folk. Hon
kom att mota
m�nga. En sak
hon inte
visste innan,
var att hon
vid denna resa
skulle m�ta
sina kommande
f�r�ldrar fr�n
ett tidigare
liv som B�nderna
v�ntade p� att
f� sl� sitt
vete. Deras
fruar och barn
l�ngtade efter
f�rskt br�d
och taken p�
husen efter ny
halm. F�rr�den
hade b�rjat
tryta efter en
h�rd vinter
och en d�lig
fjol�rss�dd.
Fattigdom,
d�lig h�lsa
och hygien
r�dde, men
Channie s�g
igenom allt
det d�r. Bakom
fann hon
ist�llet en
lugn idyll,
l�ngt fr�n
storstadens
j�kt och
bilars
vr�lande
motorei i
nutiden. Det
var rofyllt
och
sammanh�llningen
var god, alla
hj�lpte och
st�ttade
varandra. I
st�derna som
de tidsresande
bes�kte
tillsammans
fann de en
sm�husidyll,
utan
skyskrapor och
gator. Sopor,
smuts och lera
fylldn
mellanrummen
mellan husen.
Fattiga
m�nniskor
letade lump i
stanken an ren
urin.
Sjukdomar
h�rjade vilt i
st�derna och
hon ins�g
snabbt ati
landsbyggden
var att
f�redra. Tidresen�rerna
bar inte med
sig s� mycket
p� sin resa,
trots att den
varade i
dagar. De fick
vara noga med
de f� saker de
hade med sig
till utbyte
f�r kost och
logi. De
aktade sig f�r
att dra
uppm�rksamheten
till sin eller
med packning
locka till sig
tjuvar. F�r
tjuvar fanns
det gott om,
trots att
straffen var
h�rda. De
st�tte p�
m�nga
m�nniskor, i
staden
tillh�rd(
n�gra av dem
medelklassen.
De s�g �ven
h�gadelns
slott och hus
M�nniskorna
inom h�gadeln
�t p� ett s�tt
som Channie
aldrig f�rr
set n�gon �ta.
De �t likt
grisar och
Channie hade
besviket
funnit at
kl�nningarna
och smyckena
hon sett var
enkla, grova
och d�ligt
gjorda inte
alls s� fina
och sirliga
som hon trott
att de skulle
vara. Hon s�g
att de som
hade makt och
pengar roffade
�t sig,
fr�jdade, �t
och drack sig
mycke fulla.
H�lsan hos
�verklassen
var n�stan
s�mre �n den
hos de fattiga
Moralen var
l�g hos
�verklassen
och detta
chockade
Channie. Men
trots allt tog
hon mycket
l�rdom av
denna resa och
allt hon s�g
Hon fick en
annan
f�rst�else f�r
folket i det
gamla Sverige.
Hon f�rstod
varf�r man
anv�nde sig av
tidsresor i
utbildningar,
�ven om den
typen an
tidsresa
oftast inte
var annat �n
rent
bildm�ssig.
Ibland tog man
ocks�
tidsrummet "till
sig", och
visade p� s�
s�tt elever i
den
utomjordisk
skolv�sendet
d�tid eller
framtid.
Channie fick
veta att det
fanns m�nga s�t att
resa p� n�r
det g�llde att
resa i tiden.
**** Utover i boken beskrives bes�k p� en masse planeter og dette beskrives som like enkelt som � skulle bes�ke forskjellige forretninger i et bykvartal. Det blir unektelig en f�lelse av oppriktig tvil n�r det beskrives en reise til Andromeda-galaksen som like enkelt og raskt som �� g� ut etter posten�. Men etter de beskrivelser som gis i boken EN ALTERNATIV KOSMOLOGI av Tore Alfstad, ville faktisk en slik �reise� til Andromeda-galaksen kun �ta� f� minutter p� de h�yere energiplan. OG boken her beskriver "ikke-tids-korridorene" eller "hvit tids-tunellene. En forklaring p� linje med visse andre ETkontakters forklaringer rundt "reiser i kosmos" - selv om dette enda ikke er kjent eller forst�tt av den jordiske vitenskap. * Fra
s.97 ("Bryllup
p� Oktra")
begynner
s�rlig stoffet
for meg - r.�.
- � virke mer
�fjernt�
(eller ulogisk
- men disse
ting refererer
jeg da ikke,
ut fra
prinsippet om
at det er
bedre ikke �
si noe - enn �
referere noe
jeg ikke er
med
p�/forst�r. .......�r
inte det den
d�r
ljusvarelseplaneten
som du talade
om sist,
fr�gade
Channie och
s�g lite
f�rv�nad ut. -
St�mmer, sa
l�raren - det
er Dermarsch. Yexes
log �t hennes
f�rv�nade
ansiktsuttryck.
Han f�rstod
att hon s�g
f�rv�nad ut,
f�r hon hade
nog inte
r�knat med att
f� f�lja med
dit riktigt
�nnu. F�rden
dit var l�ng,
men de beh�ll
�nd� den lilla
farkosten.
Denna var
naturligtvis
�ven byggd f�r
l�ngf�rder,
men d� endast
inom vit tid.
Detta var
vanligt f�r
sm�farkoster.
Rena
interplanetariska
farkoster var
inte s�
vanliga, de
flesta t�lde
l�ngf�rder
ocks�. De
h�ll sig inom
vit tid hela
v�gen, men
trots denna
form av tid s�
tog det dem
�nd� n�stan
fyra timmar
att f�rdas
till m�let.
V�l framme
v�ntade henne
en syn hon
aldrig
n�gonsin
skulle gl�mma. De blev mottagna vid den landade farkosten av ett ljusv�sen som var tv� och en halv meter. En bit ifr�n dem v�ntade fler. Alla var raka, mycket praktfulla och med stolt h�llning. Kanske kunde man ocks� s�ga att de var f�r respektingivande och �verm�ktiga f�r ett jordiskt medvetande. Utstr�lningen fr�n dem var mycket, mycket stark, klar och ren. K�rleken riktigt lyste ur dem, en k:;rlek som var till f�r allt och alla i deras n�rhet. Intelligens, f�rst�else, mjukhet och styrka blandades i dem. Men mest av allt syntes gl�djen. Gl�djen lyste ur deras �gon, trots att det fanns ett lite allvarsamt uttryck p� deras l�ppar. Detta uttryck fanns d�r eftersom de k�nde av de negativa vibrationer som Channie hade med sig fr�n Jorden. Hennes aura gav en d�lig utstr�lning, mycket p� grund av att hon kommit dit direkt fr�n Jorden, utan rening. De var k�nsliga nog att ur hennes aura och vibrationer utl�sa Jordens f�rtvivlan, n�d och sorg, men ocks� of�rst�else inf�r livet, d�den och k�rleken. V�ldet som gick att utl�sa skr�mde dem, eftersom de p� denna plats aldrig haft n�got v�ld. De var m�nniskolika, men utstr�lningen hos dem var s� stark att den delvis suddade ut deras egna konturer. Det som gick att se, var dock sk�nheten sj�lv. Perfektion och full�ndning �r bara tomma ord, de hade passerat den fasen och n�tt �nnu h�gre �n s�. Deras hud var svagt ljusbl�. H�ret var vitt eller ljust brunt. �gonen var ljust gr�, gula, klarbl� eller m�rkt sammetsbruna. Inga andra �gonf�rger �n dessa f�rekom. bildet er sammensatt fra GILBERT WILLIAMS vakre kosmiske, visjon�re kunst, og alts� ikke hentet fra boken. Bilder av h�yeredimensjonelle vesener med aurafeltets innstr�ling som skapende illusjonen av vinger. Men da disse vesener tankemessig kan materialisere seg overalt innen gitte frekvensplan, har de ikke behov for virkelige fysiske vinger slik som fugler for � skape aerodymamisk l�ft.
De bar
namn av
vibrationsspr�k
och uttalade
dem h�gt. Namn
som hade
f�r�ndrats med
dem, d� de
sj�lva
utvecklats
till
ljusv�sen.
Ljuset kom
mestadels ut
fr�n huvudet
vid
kronchakrat,
och
hj�rttrakten
p� dem.
Eftersom
ljuset fr�n
hj�rtat skulle
ha kommit ut
fram�t och
bl�ndat, sl�t
de detta ljus
till en del.
De l�t
ist�llet detta
ljus sprida
sig fritt
bak�t, ut
genom ryggen i
hj�rth�jd.
Detta gjorde
att det
uppstod enorma
formationer
bakom dem, p�
deras ryggar.
Av ljuset som
skimrade mest
i vitt, men
�ven bar andra
f�rger,
bildades
"vingar".
Detta gjorde
att de kom att
likna det m�nniskan
ibland kallar
�nglar.
Energivingarna
av ljus
b�ljade och
r�rde sig
stilla och
majest�tiskt
fram och �ter. Channie
hade inte
beh�vt kunna
se auror, f�r
att h�nf�ras
av allt detta
Men hennes
auraseende gav
henne en �nnu
st�rre
inblick, �n
vad en icke
seende skulle
ha haft.
Ljuset runt
deras kroppar
var f�r starkt
att utl�sa och
vingarnas
f�rger var f�r
sv�ra att
f�rst�. Men
l�ngt �ver
deras huvuden
just innan
ljuset tonade
ut, fanns det
avl�sbara
f�rger. Dessa
f�rger befanr
sig drygt en
meter upp fr�n
den gyllene
ljusring som
l�g n�rmasi
huvudena.
Denna ring var
i sig sj�lv
minst en meter
h�g. Channie
f�rstoc att
vad detta m�te
�n ledde till,
s� fanns ett
som var
s�kert.
Nackont skulle
hon f�, om
inte Yexes
healade bort
det. Alla var
s� m�ktigt
h�ga att mar
bara inte
kunde inte
l�ta bli att
titta upp�t
hela tiden och
ta in allt. De
talade inte
direkt med
dessa
ljusv�sen. Att
de fick
befinna sig
d�r bland
dessa sa dem
mer �n ord kan
s�ga. K�nslan
talade f�r sig
sj�lv och sa
till Channie
allt hon
beh�vde veta
om ljuset.
Detta var
godheten och
detta var det
fullkomliga
ljuset, det
man skulle
v�nda sig
till. -
Nu skall vi
vidare, sa
Yexes
pl�tsligt. Channie
svarade inte.
Atmosf�ren
runt dessa
ljusv�sen
gjorde henne
alldeles stum.
Hon f�ljde
bara med
Yexes, tyst
och utan att
slita blickei
fr�n dem. V�l
ombord p�
farkosten igen
undrade hon: .....
vart skall vi
nu? Hon sa
det tyst och
stammande.
Hennes tankar
var
fortfarande
kvar hos ljuv�sendena
och deras
enorma
str�lglans. -
Nu har du sett
godheten sj�lv
och vad detta
�r. Du har
sett vad vi
representerar,
sa Yexes. Han
fortsatte att
tala och sa: -
Men f�r att
f�rst�
godheten och
ljusets sida
fullt ut s�
m�ste di ocks�
f� se m�rkrets
sida. Om du
inte har sett
det onda, vet
du inte helle
vad det goda
�r och
representerar.
Ibland kan
skillnaden
vara h�rfin,
ibland kan en
avgrund skilja
dem �t.
M�rkret kan
ibland n�stan
te sig vackert
f� att locka.
Du kan allts�
aldrig
n�gonsin
f�rst� det
goda och
ljuset, utan
at ha sett det
onda och
m�rkret,
upprepade han.
Det �r viktigt
f�r dig i di~
framtid att
kunna se, l�ra
dig och att
kunna avg�ra
skillnaden:
Att ljuse
verkligen �r
ljust och att
f�rst� att vi
tillh�r det
ljuset. S�
viktigt att di
m�ste f� se
m�rkret. Vi
m�ste
gemensamt
bes�ka det nu.
Det finns
ingel fara i
att g�ra det
nu. Alla
ljusv�sen
rensade dina,
mina och
Midjan
vibrationer.
De har gjort
dig och oss
fria, helt
utan skuld.
Minsta
og�rning �r
utsuddad och
f�rl�ten, av
dem och Gud.
Vi st�r vita
och rena som
den dag v�r
sj�l skapades
och vi kan
inte p�verkas
av m�rkret om
vi vistas d�r
en mycket kort
tid. ***************** Noe
senere kom
l�reren inn p�
dette at de
forskjellige
kontaktpersoner
p� Jorden ikke
tillates � ha
intern kontakt
p� Jorden, og
interessant
nok kom
lignende
opplysninger
fra den norske
kontaktpersonen
Reidar Hovdsveen og i kontaktene til den
amr.journalisten
Philip Krapt
| Norsk deloversatt |: .......Channie
m�tte (p�
skeppen) flera
barn, yngre
ton�ringar och
�ldra
m�nniskor som
�ven de var p�
bes�k och hon
kunde h�ra en
m�nga jordiska
spr�k talas. Channie
s�g en
m�rkh�rig
flicka, som
hon tyckte s�g
sn�ll och s�t
ut Hon
sneglade d�
och d� �t
hennes h�ll
och flickan
gjorde samma
sak Flickan
verkade vara i
samma �lder
eller n�got
�ldre �n
Channie. N�r
hon lyssnade
till spr�ket
som denna
talade p�, med
sin l�rare,
h�rde hon att
de flickan
talade var
engelska eller
m�jligen
amerikanska. Channie fr�gade Jergej (ET-sjef) om hon kunde ta en paus och prata lite med flickan. Flickan sj�lv tycktes ha fr�gat sin l�rare om samma sak, f�r de m�ttes p� mitten av den lilla plan de st�tt p�. De h�lsade p� varandra oci Channie sa sitt namn och var hon kom fr�n p� Jorden, p� en lite knackig engelska. Flickan svarade p� detta med en bred dialekt f�rst, men sad sedan samma sak igen p� mer f�rst�eligt vis. Hennes namn var Corinn Holm och hon kom fr�n USA, men hon var svensk�ttad. Hon kunde dock ingen svenska alls. De b�rjade prata och Channie slappnade av. Till sist l�t hennes engelska s� bra, att den till och med skulle gjort henne engelskl�rare n�jd och glad. Efter ett tag kom Corinne's l�rare fram och sa att hon nu m�ste hem. De tv� nyvunna v�nnerna kom �verens om att p� n�got s�tt ses eller h�ras av igen.
Detta
m�ste givetvis
ske inom de
till�tna
ramarna. Med
detta menades
att de endast
fick tr�ffas
ute i rymden,
till al b�rja
med i alla
fall. Vidare
att de inte
fick skriva
eller ringa
till varandr
p� Jorden om
de inte kunde
bortf�rklara
hur de l�rt
k�nna
varandra. De
fick
naturligtvis
g�rna ta emot
brev fr�n
varandra her
ute. Allt
detta med
dessa regler
fanns f�r att
inte rubba det
jordiska n�t
av personer
som var
kontaktade.
M�nga h�r ute
sa att det
fanns ett
tydligt n�t av
personer
kontaktade p�
Jorden.
Tydligen
fyllde detta
n�t n�gon form
av funktion. Vilken
denna var
visste v�l
ingen som inte
var
utomjording
sj�lv, t�nkt
Channie. Allt
var s� hemligt
och
hysch-hyschigt.
Ingen svarade
p� Channie's
m�nga fr�gor
om detta n�t
och om
reglernas alla
funktioner. P�
sin h�jd sa de
att det
beh�vdes inf�r
dagen D. Vad
det nu kunde
betyda. De sa
ocks� att
reglerna var
till f�r att
skydda, och
att ingen med
utomjordis
kontakt borde
k�nna till en
annan som �r
kontaktperson
alltf�r v�l.
Man fick inte
r�ja varandras
existens. Corinne
och Channie
vinkade adj�
till varandra.
De gick �t
olika h�ll.
Sj�lv f�ljde
Channie med
Jergej fram
till ett litet
cirka tio
meter stort
klockskepp.
Detta stod i
utkanten och
hon sprang
vant in i det
lilla utrymmet
innanf�r
d�rren. -
Jag k�nner
igen ett
s�dant h�r
skepp,
skrattade hon.
Men vad litet
det �r! -
Det �r ju bara
ett miniskepp,
men �nd� ett
original,
skrattade han. - G�r
de h�r skeppen
att flyga?(De
var ved en
samling av
meget gamle
skip - n�rmest
ett slags
fart�ymuseum). -
Javisst,
svarade han.
Skall vita en
sv�ng? -
Kan vi det? -
Varf�r inte,
det �r en del
av meningen
med den h�r
platsen, sa
han........... P�
s.168 nevnes
det at de
gamle
�modellene� av
fart�yer var
slik at
spenningen,
magnetismen,
o.a. fra
skipene kunne
forstyrre
omgivelsene i
en radius fra
300-500 meter
fra skipet -
og dette er
helt i
samklang med
Semjases
forklaringer
mhp.de
�problemer�
som Erranerne
hadde med
deres gamle
type skip som
fikk
benevnelsen
�variasjon 1�
og som hadde
v�rt brukt i
�rhundreder. Fortsettelse
videre
fra boken: �Han
gick fr�n
hallen och
vidare in till
man�verrummet.
Channie f�ljde
efter och
tyckte att
detta skulle
f�rgylla dagen
�nnu mer. En
veterantripp,
wow! Jergej,
som nog kunde
flyga alla
platsens m�nga
modeller,
satte sig vid
kaptensbordet
och slog p�
diverse
knappar. Han
vred p� rattar
och ett
sjungande,
svischande
ljud h�rdes. -
Vi har skapat
en
s�kerhetssk�ld
runt skeppet.
Annars �r allt
original, sa
han. Han
pekade p� en
knapp som hade
en nyare och
modernare
design.
Knappen var
ocks� f�rsedd
med en text.
Hon s�g att
den texten
inneh�ll ord
som varning
och m�ste
anv�ndas. Han
f�rklarade f�r
henne om gamla
tider och hur
dessa
farkoster
anv�nts och
flugits. En
del varelser
hade anv�nt
dem p� Jorden.
Numera var
detta
f�rbjudet, med
den gamla
motortypen,
eftersom de
inte varit s�
bra.
Sp�nningarna,
magnetismen
och annat fr�n
sj�lva
farkosten
p�verkade den
jordiska
naturen och
omgivningarna.
En radie av
trehundra upp
till femhundra
meter �t alla
h�ll kunde
p�verkas p�
den tiden,
f�rklarade
han. -
P� l�gre
h�jder �n
trehundra
meter blev det
v�rst, d�
kunde
glasrutor
spricka och
elkraftverk i
n�rheten sl�s
ut eller f�
sm� skador.
Hundar ylade
och
fladderm�ssen
fl�g och
navigerade
helt fel, n�r
vi kom n�ra. Han
ber;;ttade
medan de lyfte
och fl�g ut
mot rymden
ovanf�r. -
Dessa skepp
anv�ndes mest
f�r
interplanetariskt
bruk,
f�rklarade
han. -
Men fick de
inte skador av
dem p� sina
planeter d�,
undrade
Channie
f�rv�nat. -
Nej, man fick
inte det. Han
b�rjade
ing�ende
f�rklara
detaljer som
delvis var
lite f�r sv�ra
att f�rst�.
Sedan sa han
att skeppen
anv�ndes i en
atmosf�r som
var annorlunda
uppbyggd �n
Jordens. Man
drog d�r
f�rdel av sin
atmosf�r och
en del av den
var ett m�ste
f�r att f�
klockskeppen
att flyga
riktigt bra.
En del av det
som dessa
skepp avgav,
var till och
med till
nytta, p�
hemplaneten.
V�l p� Jorden,
betedde de sig
klumpigt och
vippigt. Den
formen av
individer
gillade dock
sin skeppstyp
och beh�ll dem
under sina
f�rsta �r av
kontakter med
m�nniskor. N�r
denna typ av
farkost
observerades
var
utomjordingar,
f�r m�nga
observat�rer i
olika l�nder,
f�rknippade
med just denna
typ av
farkost. -
En slags
�kthetsst�mpel
allts�,
skrattade
Jergej och
fortsatte
ber�tta. S� vi
anv�nde
klockskeppen
ett antal �r
f�r att folk
ville ha lite
kn�ppa f�ljder
i
omgivningarna.
Inget riktigt
UFO, som de
kallades p�
Jorden, kunde
v�l visa sig
utan att
br�nnm�rken
och liknande
uppstod. Det
�r annorlunda
nu f�r tiden.
N�r vi,
"utomjordingarna",
anv�nde andra
farkoster
eller byggde
nya typer,
togs dessa
f�rst inte p�
allvar av
m�nniskan. Vi
fick anv�nda
gammalt
v�lk�nt skr�p
eller den
yttre formen
av dessa. En del varelser i universum beh�ller fortfarande
klockskeppstypen
i n�gon form,
de gillar v�l
den yttre
formen p� dem
antagligen. De
spar ocks� den
undre formen,
med kloten,
fast kloten
inte anv�nds
l�ngre. Nu har
man ju helt
andra
energityper
och motorer
ombord.
Fortfarande
samma former
utanp� allts�,
men ingen
v�xlingsenergi
mellan kloten.
Hugaligen f�r
s�nt skr�p,
utbrast
Jergej. Channie
s�g mot
Demenenes
dagm�ne. Gul,
som en stor
ost, l�g den
d�r n�ra dem.
Pl�tsligt sa
Jergej: -
Vad tusan nu
d�...? -
Vad �r det,
fr�gade
Channie och
tittade till
p� honom. -
H�r du inte? -
Nej vad d�? Hon
lyssnade, men
h�rde inget.
Han sa: -
Vi ligger
stilla nu, vi
r�r oss inte
ur fl�cken
l�ngre. Kloten
har stannat. Nu
f�rstod hon
och nog st�mde
det, inget
vinande
h�rdes.
Sp�nningarna i
kroppen var
ocks� borta,
"motorerna"
var avslagna
nu. -
Och vad g�r vi
nu, undrade
hon leende. -
Ingen fara,
klarar vi det
inte s� blir
vi upph�mtade
p� ett kick.
Gamla vrak,
mumlade han
och reste sig. P�
en panel p�
ytterv�ggen
satt en liten
sk�rm,
nedanf�r
blinkade en
lampa ilsket
r�tt. V�l
intryckt
slocknade den.
Sk�rmen gav en
detaljbeskrivning
av ett av
klotens inre,
med felet v�l
utm�rkt. -
Jag litar
fortfarande
mer p� min
intuition �n
den d�r. Han
pekade p�
sk�rmen och
skrattade �t
den. -
Skr�p,
muttrade han. Han
viftade till
sig henne. -
Nu g�r vi ned
och tittar
till kloten,
sa han. KIockskeppet
var s� litet
att ing�ngen
och nedg�ngen
till kloten
och motorn
bestod av en
stor
skjutlucka i
golvet inne i
sj�lva
man�verrummet. V�l
�ppnad visade
den en trappa
under. Denna
trappa ledde
ned till ett
rum med l�g
takh�jd.
Channie kunde
st� uppr�tt.
Detta gick
inte f�r
Jergej, vilket
retade honom
till att yttra
ord som, asch
och typiskt.
N�got l�ngre
in vid de
stora klotens
tak var
takh�jden
b�ttre. Delvis
berodde detta
p� att denna
del utgjorde
klotens fulla
r�relsezon.
Detta p�pekade
han och
f�rklarade
lite om n�r
och varf�r
kloten r�rde
p� sig. Vid
inflygning mot
en atmosf�r,
drogs tydligen
kloten in�t i
skeppet,
f�rstod
Channie av det Et
utdrag noe
senere i
boken: ....
Nu skulle
radarn ta �ver
arbetet med
att se. Den
gjorde detta i
gott samarbete
med
huvuddatorn
ombord. P� s�
vis fick
personalen
rast. Channie
visste att
funktionen att
se andra
farkoster
styrdes av en
sorts "radar"
ombord. Radarn
ombord anger
alla uppgifter
om de andras
f�rdv�g,
hastighet,
storlek och
ursprung.
Detta �ven
inom vit
tid(dematerialisert
tilstand), d�r
alla �verg�r i
en annan form
och blir
dematerialiserade.
De andra
farkosterna
syns p� radarn
som gulvita
blinkande
punkter.
Oidentifierbara
farkoster
eller troliga
fiender
markeras med
en r�d
triangel, runt
den aktuella
farkosten, som
dessutom
blinkar.
Samtidigt h�rs
i s� fall
ocks� en
ljudsignal,
som varning.
Triangeln
upptar en
st�rre area �n
vad den
egentliga
farkosten g�r.
Detta f�r att
man skall ha
god tid p�
sig. S� att
man kan
f�rbereda sig
p� ett
eventuellt
anfall eller
att ha tid p�
sig att fly
undan. Alla
m�jligheter
till
flyktv�gar
visas i s�
fall p�
"kartsk�rmarna".
Lyckligtvis
sker s�llan
eller aldrig
n�gra anfall
fr�n
F�rbundets
enda fiender.
Om man bara
h�ller sig
borta fr�n
deras
omedelbara
n�rhet och
territoriegr�ns.
Channie r�s
till, n�r hon
t�nkte p� sitt
bes�k i de
ondas
galaxomr�de,
"Tregalax-gruppen".
Radarn ombord
visar �ven
konturerna av
solar,
planeter och
m�nar. 1
man�verrummet
finns ocks� en
kub, det g�r
det alltid i
en s�dan h�r
typ av
farkost. Denna
kub kan vara
mellan en halv
g�nger en halv
meter, upp
till tv�
g�nger tv�
meter, lite
beroende av
behoven. Den
genomskinliga
kuben visar en
genomsk�rning
av en st�rre
del av
universum �n
bara den runt
farkosten. Kuben
som stod i
denna farkost
m�tte cirka en
och en halv
meter. Dess
uppgift var
f�r Channie
mycket
sv�rl�slig och
n�ra pa
ofattbar.
Detta kanske
f�r att hon
�nnu inte var
s� insatt i
universums
uppbyggnad.
Kuben anv�ndes
vid h�ga
farter och vid
f�rd i vit
tid. Vid vit
tid var de ju
dematerialiserade.
Men �ven
utanf�r den
vita tiden
gick det att
f�rdas med
extremt h�ga
farter. D� var
man ibland
tvungen att g�
igenom
materia.
Farten gjorde
det helt
enkelt
om�jligt att
v�ja undan.
Detta med
dematerialisering
och att g�
igenom
materia,
tyckte hon var
sv�rt att
greppa om. Hur
kunde det vara
m�jligt, hon
tordes inte
ens b�rja
fundera �ver
det. Hon
visste att det
hade med
flertalet
"microeffekter"
och en
"dubbelv�ndeffekt"
att g�ra och
naturligtvis
andra stora
energier. Det
handlar om att
upph�va livets
klister och
d�rigenom
bryta upp
atomstrukturerna
och s� vidare.
Alla begreppen
f�rstod hon
sig dock inte
p� helt �n.
Kanske fanns
det ocks�
annat, som
spelade en
viktig roll i
det hela.
S�dant hon
inte anade
eller var
fullt insatt i
�nnu. Det hon
redan visste
r�ckte gott
och v�l f�r
henne att
veta. Farkostens
"huvuddator"
kommunicerar
med andra av
sin ras och
med datorerna
ombord p�
F�rbundets
alla farkoster
samtidigt, och
samlar in nya
fakta hela
tiden. Den �r
t�nkande och
en form av
individ. En Nu tog Do Jortann henne v�nskapligt under armen. Han tyckte nog att hon dr�jde sig kvar lite f�r l�nge i man�verrummet. De tv� b�rjade g� ut d�rifr�n. F�rst passerade de en av de genomskinliga tavlorna som var ett slags "kartsk�rmar". Ett antal s�dana stod p� golvet lite h�r och var i rummet. Kartsk�rmen f�ngade naturligtvis som vanligt Channies intresse. Hon dr�jde lite till p� stegen. Dessa kartor beskrev alla f�rdv�gar, tydligt markerade med olika f�rger. Utomjordiskt skrivna koder och nummer visade de olika f�rdv�garna. Allt tydligt angivet, antingen i kanten av tavlan eller ocks� bredvid sj�lva f�rdstrecket. De olika f�rgerna p� strecken stod delvis f�r hur h�rt trafikerade f�rdv�garna var, men ocks� f�r vad det var f�r typ av v�g. Det fanns olika typer av v�gar i rymden. Dels de vita r�rliga tidstunnlarna, dels rymdens egna r�rliga system av slingor och dels de fasta "vanliga" popul�ra v�garna. Detta hade Channie f�tt l�ra sig av Yexes. V�gstrecket kunde vara till exempel brunt, vilket stod f�r vanlig v�g mellan tv� av F�rbundet enade, bebodda planeter. Att man �ver huvudtaget hade v�gar, var f�r att mindre farkoster skulle g� s�kra. Dessa v�gar, eller leder som de kallades, blev kontinuerligt rensade fr�n allt skr�p. Kartsk�rmarna visade upp en stor area runt omkring farkosten och f�ljde automatiskt med fram�t p� den utsatta kursen. De kunde �ven l�mna besked om alternativa v�gar, i f�rh�llande till den man sj�lv eller huvuddatorn valt ut. Ens
egen farkost
fanns med som
en vit
blinkande
punkt p� den
aktuella
upplysta
f�rdv�gen. 1
detta fall var
v�gen en smal
gr�n linje.
L�ngre fram
ansl�t den sig
till en bred
gul linje. P�
denna typ av
sk�rm fanns
inga andra
farkoster med,
den var
uteslutande en
karta. F�
anv�nde
emellertid
dessa
kartsk�rmar,
de flesta
piloter k�nde
ju mycket v�l
till sina
omgivningar
och
f�rdv�garna i
dem.
Nyb�rjarpiloten
kunde
naturligtvis
f� nytta av
kartorna. F�r
alla andra var
dessa en
v�lkommen
f�rgklick, i
det annars s�
dovt f�rgade
man�verrummet.
F�r f�rgerna i
de flesta
farkosters
man�verrum var
b�de dova och
tr�kiga
faktiskt.
Varf�r det var
s�, visste
inte Channie. 1
detta rum var
den mjuka
helt�ckande
mattan p�
golvet
blyertsgr�.
V�ggarna var
silvervita,
d�r de syntes
mellan alla
man�verpaneler. Panelerna hade en n�got m�rkare silverf�rg. De var av en f�r henne �nnu ok�nd metall. Allt var mjukt upplyst fr�n taket, d�r ljusplattor h�ngde ned. Dessa var placerade i en cirkel, som utgick fr�n mitten. Det hela kunde liknas vid undersidan p� en skivlingsvamp. Skaftet p� "svampen" dolde delar av kraftk�llan. Channie var alltid lika intresserad och hon kunde aldrig se sig m�tt p� all teknik. Detta �ven om hon sj�lv inte var speciellt teknisk av sig. Men
nu n�r Do
Jortann �nnu
en g�ng drog i
hennes arm,
ins�g hon att
hon m�ste
f�lja med
honom trots
allt. Lydigt
och med en
stor suck gick
hon med honom.
De fortsatte
fram till
hissen som
snabbt tog dem
upp till
�verv�ningen.
D�r fanns ett
vardagsrumsliknande
rum. Channie
t�nkte tyst,
att h�r
f�rekom
definitivt
inte de dova
d�mpade f�rger
som hon sett
d�r nere i
man�verrummet.
De dova
f�rgerna
f�rekom
f�rresten inte
alls i resten
av farkosten.
D�r gjorde sig
bara glada och
lite spralliga
f�rger
g�llande.
Denna typ av
f�rgglad
inredning var
troligen unik
f�r
utomjordingarna.
F� p� Jorden
skulle komma
p� id�n att
inreda med
s�dana f�rger
i sina rum. De hade bara �kt en trappa upp, men detta var �nd� takplanet. F�r denna farkost var inte lika h�g som andra modeller. Rummet de kommit in i l�g allts� direkt under taket, och direkt ovanp� man�verrummet. Man anv�nde detta rum som vilket vanligt vardags- eller s�llskapsrum som helst. H�r samlades man och drack te, pratade eller bara myste i godan ro. Rummet var �ttkantigt till sin form och cirka etthundra kvadratmeter stort. Fr�n dess kanter l�pte sju ganska sm� sovrum ut. Dessa hade tv� sovplatser vardera. Vart och ett av de sm� rummen var inrett enligt tycke och smak hos de som bodde d�r. F�rgerna
och interi�ren
varierade
mycket i de
olika rummen.
Man kunde
n�stan lista
ut
innehavarnas
h�rkomst efter
deras val av
f�rger. Det
�ttonde rummet
var ett k�k
med matrum. I
detta fanns
det plats f�r
fjorton
personer vid
det stora
k�ksbordet. 1
vanliga fall
var man
tydligen inte
fler ombord,
�tminstone
inte s�dana
som
�vernattade.
Antagligen
gick det v�l
att ordna fler
sov- och
sittplatser i
sj�lva
s�llskapsrummet.
Men som det nu
var beh�vde
inte Channie
och troligen
inte heller de
andra sova
�ver h�r. Alla
skulle hinna
fram �nd�,
utan n�gra
�vernattningar.
Det gick ju s�
fort att
f�rdas och
alla skulle n�
sina
respektive
destinationer
inom en mycket
kort
tidsperiod.
Det var f�r
�vrigt s�llan
som man sov
�ver p� en
farkost.
Gjorde man det
s� var det f�r
att man
antingen
skulle enormt
l�ngt eller
det
troligaste,
att man ville
sova d�r eller
att man
"s�ndagsseglade"
runt. 1
k�ket stod nu
en ung kvinna
som Channie
visste hette
Anja. Anja var
kortare �n
Channie sj�lv,
bara cirka en
och femtio
l�ng. Hon hade
en n�tt figur,
lockigt ljust
h�r och gr�na
�gon. Hennes
drag var rena
och m�nskliga,
hon skulle
n�stan ha
kunnat komma
fr�n Jorden.
Bredvid Anja
stod en man.
Han var
l�ngre, hade
m�rk hy och
etappklippt
svart h�r.... Ca.
midt i boken
beskrives
hvordan Channie
fikk m�te
sin
�egentlige�
kropp som l� i
s�vn p� en
fjern planet.
I denne
kroppen het
hun Channie
Centara. Hun
brukte s�
denne kropp i
perioder mens
den �svenske
Kristina-kroppen
ble lagt i
s�vn. En mildt
sagt utrolig
historie denne
delen av
boken! Alts�
bytter hun
kropp like
lett som andre
her velger
yttert�y...
*** Det st�r endel om �d�dsriket�: Channie tas med p� en mental reise til Jordens d�dsrike og Yexes forklarer at dette rent fysisk sett ligger en bit oppe i den jordiske atmosf�ren, og innhyller hele Jorden. Dette er som overflaten p� en egen planet - men utenp� og rundt Jorden i et eget frekvensskikt. Channy
fikk senere
til oppgave �
kontakte
s�rlige
jordmennesker
for �
forberede dem
for kontakt.
Disse var
forut
utplukket av
Forbundet og
R�det. 95% av
de utvalgte
var selv
utenomjordiske
- uten at de
selv viste
det.(s.266). Igjen
fra boken: �F�r
de som
jobbade, som
till exempel
Channie,
utgjorde dessa
utomjordingar
ocks� en fast
punkt i
tillvaron.
N�gon att
umg�s med och
n�gon att tala
med om
eventuella
problem. Detta
var deras
st�rsta
uppgift,
medm�nsklighet
och v�nskap
med de andra
arbetande.
Skulle Channie
kommit med
sina problem
till sina
vanliga
jordiska
v�nner, skulle
dessa kanske
snabbt ha
kallat henne
f�r d�rfink.
S�dana "�ppna"
samtal skulle,
om de �nd�
fortsatt,
kunnat avsl�ja
henne och
on�digt mycket
information
skulle d� ha
l�ckt ut.
Detta i sin
tur hade varit
extremt
farligt. F�r
detta skulle
mycket v�l
kunnat leda
till ett
totalt
avsl�jade av
henne, och
hennes
verksamhet,
f�r nyfikna
s�kerhetsm�n
p� jakt efter
just den h�r
typen av dold
verksamhet. S�
hon arbetade
p� i tysthet
och utbildade
den ena l�nken
efter den
andra. Hon
smidde p� en
kedja av
l�nkar som
skulle str�cka
sig v�rlden
�ver m�nga
varv. Ofta
t�nkte hon sig
just som en
smed och hon
skrev detta i
sin dagbok. "Jag
�r som en smed
och jag smider
p� en kedja.
Materialet
till l�nkarna
skiftar och
ingen �r den
andra lik. Jag
f�r inte sj�lv
best�mma
vilket
material jag
skall ta, inte
heller i
vilken ordning
l�nkarna skall
sitta samman.
Alla l�nkar
m�ste vara
smidda helt
utan skarvar
och fel. Jag
tar d�rf�r tid
p� mig och �r
noggrann i
mitt yrke.
Varje l�nk �r
mig k�r. Jag
v�rdar dem �mt
och vakar �ver
dem, s� att
inte de skall
fara illa
eller brista
och g� s�nder.
Kedjan �r inte
min, den
tillh�r andra.
Granskar man
den noga, s�
ser man att
jag sj�lv �r
en av dess
m�nga l�nkar.
En liten del,
i n�got mycket
st�rre. Hur
stort kan
ingen veta,
som inte sj�lv
ing�r i den
kedjan och �r
en l�nk". ......denna (jordiska-) k�rlek skulle dock knappast kallats f�r k�rlek i universum, men vad gjorde det? Den universella k�rleken �r nagot enormt mycket st�rre och mer f�rfinat, men denna form av k�rlek passar knappast in i en jordisk vardag. Den universella k�rleksakten �r mycket annorlunda och st�rre med fler och starkare k�nslor �n de som m�nniskan har tillg�ng till. Det �r �ppnare, ljuvare tankar och k�nslor som n�r till de utomjordiska �lskande paren. De har runt sig enorma energier av k�rlek, allt med djupare betydelse och st�rre mening bakom �n bara lusta och sex. Visst finns sexuellt umg�nge i universum, men de jordiska varianterna ter sig snabbt torftiga, inneh�llsl�sa och bristf�lliga i sin utformning. Det sexuella �r inte heller n�got sj�lvklart, mycket annat tar st�rre plats i ett f�rh�llande i rymden. Det finns dessutom m�nga fler s�tt att visa k�rlek p� d�rute �n de m�nniskan anv�nder sig av. Man kan �lska med fingertoppskontakt, hj�rta mot hj�rta eller panna mot panna till exempel. Det s�ttet att n� k�rlek kallas Gerah om det sker mellan ett par eller flera personer. Det kan ocks� g�ras som en ensamakt, Dervante kallas den d�. Energin ges i s� fall oftast ut genom hj�rtat och ner i Moder Jord eller den planet man befinner sig p�. Ensam n�r man �ven en speciell andligt h�g k�nsla av k�rlek, i bland annat kronchakrat. F�r Channie p� Jorden var Dervante ett v�lk�nt faktum. Att ta och ge k�rlek �r f�r utomjordingar allts� st�rre �n allt annat och det visas ocks� �ppet. Den tillfredsst�llelse som man finner, bland universums �lskande par, �r tiotusenfalt st�rre �n den man n�gonsin finner p� Jorden. Den jordiska k�rleksaktens h�jdpunkt varar i blott sekunder, medan den universella �r lika stark och lika intensiv i timmar i str�ck. K�nslorna �r fler och st�rre �n vad ord som fantastisk och underbar kan beskriva. Det underbaraste man kan uppn� �r att dela med sig av sin k�rlek och tillfredstt�llelse till ALTET. Detta sker p� ett mycket h�gt andeligt plan, ett plan som m�nniskan inte ens i sine djupaste tanker skulle kunna forst�..........slutt utdrag (og igjen: ut fra det som MARTINUS har forklart om seksualitetens utvikling i "det riktige menneskeriket" s� passer Channies forklaring eller beskrivelse her meget godt - alts� en masse paralleller til �ndsvitenskapelige eller kosmologiske forklaringsmodeller, hvilket igjen understreker bokens skjulte visdom/sannhet. r�-kommentar) Boken p� 399 sider har ISBN 91-630-4887 - 6 (SCANDBOOK AB - FALUN) kontakt
adr. angitt:
"CHANNIES
BOK", BOX 43,
S-186 03
BROTTSBY LINK TIL CHANNIES channies side speilbase | | english HER LINK TIL OMTALE AV HENNES NESTE BOK LINK til en sivilingeni�r som arbeidet tett ved henne p� 90tallet og skrev egen bok | + denne en annen svensk ufokontakt; Richard H�glund (1913� 1977)
|
|
en annen svensk
ufokontakt;
Richard H�glund (1913�77) en IRSK kvinne har opplevd
ganske lignende opplevelser gjennom deler av livet,
som CHANNIE her forteller om og har ogs� tegnet de vesener hun har hatt
befattning med, og noe i tekst om disse. SE link og h�r evt p� lydfiler med opplesing
om hennes liv i lyd p� engelsk spr�k, som �pnes i ny
fane |
|
|
||
alle levende vesener -
ogs� dyr - er koplet til et overjeg eller
overselv - gjennom hvilket de er forent med
ALTET |
||||||
altet= den sanne eller virkelige religion |
||||||
|
||||||
|