FARKOSTERNAS PRESTANDA
De universella farkosterna har en mycket
h�g prestanda, �ven de som hunnit bli mycket
gamla. Interi�rens komfort �r god och v�l
genomt�nkt f�r att passa alla n�gorlunda.
H�llbarheten p� "motorns" delar �r otroligt
bra, att t�nka p� i det sammanhanget �r att
de flesta "motorer" ombord laddas om var
fyrtionde �r, tv�hundrade �r eller
fyrahundrade �r. Detta inneb�r att man
bygger farkoster som verkligen h�ller l�nge
och inte slits ut. Slitaget �r naturligtvis
minimalt eftersom inga r�rliga delar finns
sj�lva "motordelen". Man skrotar allts� inte
"motorerna" n�r den f�rsta laddningen tagit
slut, utan de laddas om igen och detta g�ng
p� g�ng. Allt medan allt annat ombord kanske
�ndrar stil och byggs om. Naturligtvis byts
�ven interi�ren ut efterhand, stolar, bord,
mattor med mera, men �ven de h�ller mycket
l�ngre �n jordisk inredning.
Allts� kan man s�ga att m�nga av de
farkoster som �r i bruk just nu mycket v�l
kan vara fyratusen �r gamla eller mer. Trots
detta har de �nd� lika h�g teknisk
prestanda, komfort och duglighet som en helt
ny farkost.
Givetvis f�rekommer �nd� helt nya typer av
farkoster och "motorer". Nyutvecklingen av
"motorer" p�g�r hela tiden och den
utvecklingen g�r ju alltid fram�t, �verallt
och inom alla omr�den. Den tekniska
utvecklingen er dock oftast bara geh�r hos
de som bygger mindre, och till det yttre
smidigare, farkostmodeller. Mindre "motorer"
har dock inte l�gre prestandaniv� �n de
st�rre. Det vill s�ga att hastighets�kningen
"noll till hundra", med viss humor jordiskt
beskrivet, inom vit tid har fasta ramar i
tid r�knat. Utanf�r den vita tiden skiftar
dock denna accelerationstid och kan givetvis
m�tas upp av den nyfikne. Det r�r sig dock
om mycket mer dramatiska hastigheter �n vad
man i vanliga fall �r van vid att m�ta p�
Jorden.
"Motorernas" prestanda n�r det g�ller fart
ger allts� den som f�rdas stora m�jligheter
att uppn� extremt h�ga hastigheter. Detta
b�de inom och utom den vita tiden. Dessa
hastigheter beh�vs f�r att man skall kunna
bryta igenom vissa typer av barri�rer etc. i
universum. Hastigheten noll till maxfart i
sekunder �r som sagt sv�r att avg�ra, d� det
�r sv�rt att hitta tillr�ckligt l�nga
provstr�ckor till och med i universums mer
tunns�dda delar, det vill s�ga de st�llen
som har l�nga mellanrum, "tomrum", mellan
galaxer och annat.
Uth�llighetstester av "motorerna", och
f�rs�k med att pressa dem, resulterar oftast
bara i en mycket stor m�ngd av uttr�ttade
piloter, samt en "motor" som i sig kan och
vill ge ut mycket mer �n vad proven kan
utvisa. Det finns helt enkelt ingen gr�ns,
eftersom fl�det av energi till och genom
"motorn" aldrig tar slut. Inte heller skapas
n�gon negativ effekt eller n�got slitage p�
enstaka delar i "motorn", som till exempel
friktion kan �stadkomma i vanliga jordiska
motorer.
1 universum finns det hela sl�kten av raser
som kan liknas vid handelsresande. De reser
ofta i karavaner p� upp till hundra
farkoster. De �r st�ndigt p� vag nagonstans.
M�nga av dessa kanske aldrig ens har bes�kt
en planet. Det kan ta m�nga generationer
innan man verkligen anser det n�dv�ndigt att
landa p� en planet. De lever sina liv helt
beroende av sina farkoster som givetvis
inrymmer allt fr�n blommande tr�dg�rdar till
sm� sj�ar av dricksvatten.
FARKOSTERNAS STORLEK
De flesta storlekar och former f�rekommer.
Som diskus, tefatsform, �terkommer dock ofta
de sm� modellerna som �r 7, 14, 17, 24, 32,
42 eller 48 meter i diameter, r�knat med
jordiska m�tt. Dessa siffror �terkommer �ven
f�r de som skulle kunna m�tas i kilometer
eller i mil. Det finns sm� p� 2 och 4
kilometer i diameter. Lite st�rre �r de
farkoster som �r 3,4 - 3,8 - 4,6 - 5,2 och
5,6 mil stora. N�r man talar om de som kan
m�tas i mil, f�rekommer ofta �ven
storleksklassema 10 och 16 mil. Givetvis har
dessa farkoster fler variationer i sin form,
�n de mindre. De riktigt stora farkosterna,
�nnu st�rre, ligger oftast stilla som
station�ra enheter i form av
mellanstationer, baser och lager. Dessa kan
ibland bilda st�rre st�der i rymden, men det
finns �ven enstaka lager, hotell,
restauranger, "verkst�der", "fabriker" och
annat. Ibland byggs hela asteroider, en
liten m�ne eller en liten planet in som
mittstomme i en st�rre farkost.
H�jden inne i de sm� diskusformade
farkostema �r ofta �ver 14 meter, ber�knade
f�r att f�rdelas p� en och en halv till tre
v�ningar, beroende p� varelserna. Takh�jden
�r i regel minst 2,55 meter i
sj�lva man�verrummet. Oftast vill man dock
ha en takh�jd d�r p� 3,32, p� grund av
belysningss�ttet, om man sj�lv �r cirka en
och �ttio. Man f�redrar belysningsplattor
som h�nger lodr�tt, eftersom detta ger ett
mildare sken utan skuggor.
Vid bygge utg�r man fr�n mittsektionens
utformning och v�ljer sedan "klass" i
storlek och form. Inne i mittsektionen finns
"motorn Man�verrummet �r oftast byggt runt
denna. Sedan utformas alla rum, och �vriga
lokaler som kr�ver harmoni, runt om detta.
Deras ytterm�tt utg�r en perfekt form. Aven
en yttre form, till exempel en vinge hos en
diskusformad farkost, r�knas ut f�r att med
sitt st�rre m�tt passa. Eventuella
mellanrum, utrymmen som blir �ver n�r man
uppr�ttar de perfekta formernas geometri i
farkosten, anv�nds som lager till vatten och
"balansutrymmen" f�r den inre
gravitationslinsens utformning etc.
Gravitationen ombord styrs i huvudsak fr�n
en fast mittk�rna, struktur. Ofta rund, likt
en liten boll. Sm� farkosters "boll" har
ungef�r samma storlek som en pingisboll.
"Bollen" �r ett gediget klot, allts� med en
fast k�rna, massa. Denna kan hantera de sex
energier den skall uts�ttas f�r, f�r att den
av dem sedan skall bilda en sjunde energi.
Ur denna sjunde energi "utvinner" man bland
annat just gravitation, som sedan v�gm�ssigt
f�rs ut, detta f�r att �terspeglas tillbaka
av det vi kallar gravitationslinsen. Man har
en fast inst�lld gravitation ombord, och en
yttre gravitation som p�verkas, styrs,
upph�vs eller l�ggs till, allt efter
�nskem�l.
STYRUTRUSTNINGEN OMBORD
N�r det g�ller styrutrustningen ombord
finns det diverse tekniker och utf�randen,
allt beroende av personalens, rasens,
�nskem�l. H�nsyn tas �ven till deras fysiska
form p� h�nder och leder, samt deras
telepatiska kapacitet etc. Vid manuell
"k�rning" A4 1 9G anv�nds i bordet neds�nkta
klot. De sticker upp en tredjedel ur sj�lva
man�verbordet, p� minst 38,5 centimeters
avst�nd fr�n varandra, och 1,2 meter som
l�ngst. Kloten �r greppv�nliga och
halks�kra, och finns i olika material och
f�rg. Oftast �r de inte blanka, utan matta
med str�vare gummiaktig yta.
Mellan kloten finns ett antal, vanligtvis
klart f�rgade, fyrkantiga touch-knappar.
Dessa �r normalt 5,2 centimeter
stora, ibland mer. Touchknapparna �r
inordnade i tre eller fyra rader framf�r
piloten, med fyra, fem, sex eller eventuellt
fler knappar i varje rad. Aktiveringens
f�rsta steg, inne i farkosten, sker dock
inte vid denna panel. (Ur s�kerhetssynpunkt
ges ingen n�rmare eller mer utf�rlig
beskrivning h�r om hur detta g�r till. Detta
d� farkoster redan finns i milit�r �go p�
Jorden och det vore synd om de l�rde sig
starta och flyga dessa, eller f�rst�
tekniken bakom dem helt och h�llet.)
P� panelen framf�r sig sk�ter piloten
klotens kommandor�relser. Olika r�relser med
kloten g�rs f�r till exempel glidning,
kryssning, kaning, rullning etc. Detta �r
ben�mningar p� flygtekniker d�r kloten,
oberoende av varandra, kan dras �t olika
h�ll. Som exempel kan ges glidning d�r man
drar h�nderna, p� kloten, rakt ut ifr�n
varandra. Denna r�relse ger, om den utf�rs
r�tt, en nittiogradig glidning i sidled
horisontellt, oavsett hastighet.
"DATORN" OMBORD
Datorn ombord �r inget annat �n en
ickefysisk kreativ livsform. Denna skapar
hela tiden om sig och anpassar sig f�r att
ta emot ny information. P� s� s�tt
uppgraderar den sig och expanderar sitt
minne. Detta g�r att uppdaterade, "f�rska"
fakta finns till hands i alla l�gen. Det
vill s�ga information om l�mpliga f�rdv�gar
genom ihopl�nkade vit tids tunnlar hela
v�gen till resm�let, samt info om det, som
strukturell uppbyggnad, �mnen i luften,
v�derf�rh�llande, temperatur med mera.
Livsformen ombord kommunicerar med sina
"fria" v�nner i universum, de som inte bebor
en farkosts dator. Denna livsform �r enormt
avancerad och har ett IQ h�gre �n vad n�gra
siffror i en jordisk tabell skulle kunna
beskriva. De k�nner till alla n�dv�ndiga
fakta, de t�nker och fattar beslut. Denna
fantastiska livsform hj�lper till, men de
kan inte p�verka bes�ttningen eller hj�lpa
till rent fysiskt. De kan till exempel inte
ge healing. De kan expandera ut sig och
t�cka in, inte bara solsystem och galaxer,
utan �ven st�rre omr�den. De kan �ven, som
sagt, v�lja att bebo en tr�ng "datorburk"
ombord.
N�r man fr�n b�rjan bygger dess utrymme,
"bo", sl�nger man �ven in n�gra s�ckar l�sa
"datachips" av vanlig utomjordisk modell,
lite humoristiskt beskrivet. Men man l�ter
ocks� den unika livsformen "datorns" inre ta
del av de �nskem�l man sj�lv har. �ven det
n�dv�ndiga som m�ste finnas och fungera,
samt det som �r absolut livsviktig
information ges till "datorn". Sedan f�r den
delvis fritt installera sig sj�lv efter eget
behag och utforma sig efter eget "huvud".
Denna livsform torde dock inte tillskrivas
n�got begr�nsande huvud, eftersom det kan
ses som en f�rol�mpning av en s�dan
kraftfull obegr�nsad livsform.
Man b�r se med stor v�rdnad p� alla dessa
individer som g�r flygandet rymden b�de
s�kert och smidigt. Farkosternas kaptener
ser i regel p� sina "datorer" som trogna
v�nner som valt denna plats vid just deras
sida, i en tid av sin full�ndningsepok som
livsform. Denna livsforms nyfikenhet och
�ventyrslystnad ger kaptenerna sina
m�jligheter.
De har, trots sin otroliga kunskap och sitt
varande, ingen andlig spirituell tro eller
uppfattning. De har passerat dessa
�siktsstadier och intressen. De f�rser
personalen ombord med information om andra
planeters folkslags tro, om s� beh�vs, men
mycket s�llan kan man f�ra en filosofisk
andlig konversation med dem.
UTVECKLING AV NYARE MODELLER
Man byggde nya farkoster i universum.
Channie p� Jorden hade h�rt talas om dem i
form av rykten sedan l�nge. Som Channie Cha
fick hon klarare information via sina v�nner
som ocks� provfi�g dessa nya farkoster. Det
var fr�mst v�nnerna Sarek, DJ, Dojern,
Sim�ria och Lagella som ber�ttade sp�nnande
anekdoter om den nya flygningen. De var
gamla och vana piloter. N�r man provfi�g
�vervakades allt noggrant av chefen f�r det
universella Flyget, Andante, Channie Cha's
stora k�rlek genom m�nga liv.
Lite senare kom �ven hennes sanna v�n, den
kattlika Mjouri, liksom hon sj�lv, som
Channie Cha, att pr�va de nya farkosterna.
K�nslan som kom av f�rd med dessa nya
farkoster hade til och med skapat nya ord
inom vibrationsspr�ket. Allt runt dessa
farkoster var nytt och viktigt att
observera. F�rden kortades till n�stan
ingenting d� farkosterna i sig var i perfekt
balans och harmoni med den vita tiden i vit
tids tunnlarna. Detta berodde mycket p� det
nya material som anv�ndes i farkosterna.
Ganska snart fick �ven hennes jordiska
kropp vara med p� sm� provturer. Det var en
m�rklig upplevelse! Kroppens k�nsla och
sensationen runt h�ndelsen hann man inte
riktigt med att mentalt och
medvetandem�ssigt f�rst� och bearbeta. En
p�taglig och ovanlig, men �nd� l�tt, k�nsla
av att man andligen drogs ut, som ett
gummiband, infann sig vid start. Vid stopp
fanns k�nslan av att auran och den andliga
kroppen �ter kom att slungas tillbaka in i
den fysiska kroppen. K�nslan av hastighet
hann man knappast uppfatta, d� allt gick s�
fort. Stig in, avf�rd, stopp och framme i
n�stan samma �gonblick.
Channie Cha sj�lv tyckte att man f�rlorade
lite av k�nslan och det roliga med f�rd n�r
det inte tog n�gon tid alls i stort sett. D�
kunde man ju lika g�rna f�rflytta sig
mentalt. Ibland beh�vdes �nd� farkoster f�r
frakt av s�dant som inte t�lde att
f�rflyttas via dematerialisering eller p�
mentala vis.
Som �vning f�r att pressa farkosterna
anv�nde man minst sagt m�rkliga provomr�den
att k�ra sina test p�. Bland annat anv�ndes
svarta och vita h�l. De vita dock i mindre
utstr�ckning eftersom man inte ville st�ra
processerna d�r. De svarta h�len anv�ndes
d�remot flitigt. Man fl�g in och ut, fram
och tillbaka g�ng p� g�ng. Till sist var man
uppe i fjorton g�nger fram och �ter inom
samma prov�k.
S�llan i universums historia h�nder
olyckor, men vid prov med de nya farkosterna
skadades flera personer. DJ och n�gra andra
skadades genom att de br�nde sig p� den
normala tiden, utanf�r den vita tiden.
Problemet med dessa skador var att de var
skador i alla tidslager. Det vill s�ga
skadorna fanns i nutid, s�v�l som i d�tid
och framtid. S� �ven om skadan healades bort
i nuet sa �terkom den i framtiden hela
tiden. Till sist fick man i alla fall bukt
med dessa skador och man aktade sig noga f�r
uppkomsten av nya. Skyddande regler kom till
och anv�nds nu vid f�rder med dessa
farkoster.
neste utdrag