FRA BOKEN:

 EN UTENOMJORDINGS DAGBOK

av Channie West (Channie Cha). Utgitt 1996. | english

lydspr�k eksempler m hilsninger | �yer/Eyes | DEN GYLLNE R�RELSEN | mer fra denne bok

Vallentuna -ufo'ene og Channie West -indikasjoner/"beviser" p� at noe skjedde der.   Svenskspr�klig IVONA opplesning fra utdrag fr�n b�ckerne mp3 som kan nedlastes via h-klikk + save as/lagre som


HER FRA HENNES 2.BOK

Da utdragene her er scannet, kan det forekomme ordfeil her.

Boken er en mildt sagt utrolig beretning om en svensk jentes kontakter til utenomjordiske sivilisasjoner - s�rlig fra -70 tallet og videre. R.�. har her referert det som s�rlig ble gjenkjent som visdom/kunnskap parallelt med andre kilder. F.eks. finnes mange lignende tanker som i Martinus Kosmologi - men det skal bemerkes at boken ogs� inneholder historier (og "�ndelig/religi�se ideer") som i undertegnedes bevissthet ble som de reneste eventyr eller science-fiction historier. Men ikke derved sagt at de ikke er reelle, og denne boken er ABSOLUTT verd � lese for den som er "kosmisk �pen" og ikke altfor forutinntatt av ideer.

  Kontaktpersonen har sitt f�rste m�te med �sine� utenomjordiske som 5-�ring - da hun av en noe eldre gutt i sin barnehave (han ogs� var bestemt/inkarnert som kontaktperson) - leder henne til et m�te med de utenomjordiske i �ret 1966 - ved sj�en et stykke fra barnehaven. En mann og en kvinne kommer ut av fart�yet og kvinnen ser dypt inn i hennes barne�yne. Dette forandret barnet Channies �syn� - eller opplevelse av alt. All frykt forsvant, alle sp�rsm�l ble avklart. Kvinnen hadde h�r som var gjennomskinnelig som fiskescene....Hun omfavnet Channie, og la sine hender p� hennes skuldere og hun fikk en gylden sylindrisk �ting� - ca. 5cm lang - som hun kunne snakke til - om hun senere �nsket deres n�rv�r.

Fart�yet dro og barna gikk hjem, der det var stor oppstandelse fordi de var savnet og mange hadde lett etter dem. Barna fortalte intet om m�tet med ET�ene. Hun ble senere kontaktet i et telepatisk eller �ndelig m�te. Denne kontaktperson som m�tte Channie, het Tissi-Mo og virket i barndommen som hennes skytsengel og br�t stadig igjennom for � beskytte barnet Channie. Men engang hun skar seg p� en lommekniv - flyktet hun hjem - selv om denne Tissi-Mo var n�rv�rende i materialisert tilstand.

Det ble flere m�ter i barndommen, og kontakten ble formidlet via den gyldne gjenstanden hun fikk som 5-�ring. En v�rdag noen �r senere ble hun ledet til et m�te ved skogslette n�r ved hjemmet, der hun igjen m�tte Tissi-Mo, og de ble begge "str�lt opp" i et fart�y der hun ble vist og fortalt nye ting. Hun ble fortalt at n�r gjenstanden som hun hadde f�tt - begynte � vibrere - bet�d det at hun skulle ha kontakt.

Engang stakk hun en h�rn�l inn i en stikkontakt og fikk i dette str�msjokk en OBE - en ut-av-kroppen-opplevelse. Hun hadde senere som barn flere �astral-reiser� - alts� reiser utenfor - og frigjort fra den fysiske kroppen.

Tissi-Mo forklarte bl.a. f�lgende om stener: - kosmiske str�ler lader opp stener p� Jorden, med urkraft og energi. Disse str�ler er som et �evig regn�. Brukes stenene til healing e.l. - blir energien tappet - suget ut. Energiens kvalitet gjenspeiles i stenenes farge, hardhet, metallblanding, etc. De kan anvendes parvis eller enkeltvis.

Om krystaller i fart�yer ble bl.a. flg. forklart: en kraftkilde og en hovedkrystall finnes i midten. Krystallene lades med en spesiell energi en - 1 - gang. Deretter beh�ves ingen ny ladning f�r om 40-250 �r. Krystallenes energi kunne ikke stenges av. Farkostene bygges i rommet - prim�rt  de store. Spesielt metall som er ikke-ledende og heller ikke leder magnetisme gjennom -  brukes. Midt i det �ttekantede "maskinrommets tak" satt hovedkrystallen, og denne var omkranset av 64 stk av hjelpekrystaller. Gulvet var halvt gjennomsiktig.

Mange av de rommenneker som er gjengitt i tegninger

i boken - er av mennesker hvor s�rlig �renes st�rrelse og

plassering adskiller seg fra jordmenneskenes. Dette med en

avvikende plassering av nettopp �rene gjaldt ogs� for den kontakt-

person - Asket - som Meier m�tte p� 50-tallet og senere

De forskjellige mennesker som Channie fikk se p� sine reiser i rommet skilte i begynnelsen seg lite fra vanlige jordmennesker. Men noen var dog annerledes. Men alt var utvalgt for ikke � skremme det lille barnet Christina (Channie). Hvorvidt hun reiste astralt eller fysisk er noe uklart. Det var noe senere de utenomjordiske gav henne navnet Channie.

De fortalte om deres egen religion - som var � elske det store ALTET. �Vi gir v�r egen energi og kj�rlighet til Altet�.

 �Vi n�r virkelig fram til det store ALTET med v�r tanke og f�lelse. Altet svarer oss og taler til oss gjennom v�re liv og tanker. I ALTET finnes all evig kunnskap samlet, for ALTET er jo allting - fra ide, handling og skapelse i det enkelte individ, og i Guddommeligheten.�

 Om ET�enes bygninger: Husene m� ikke forstyrre naturens energilinjer eller ligge slik ar de dekker kraftpunktene. I naturen finnes det punkter der et energiutbytte skjer med rommet og planeter utenfor. Hver planet er en organisme, som beh�ver sin energiflyt, som inn- og ut�nding. Ogs� �ndelige kraftstr�mmer og kommunikasjon mellom klodene. De feller heller aldri tr�r og tar ikke metaller fra levende planeter - kun fra de d�de. Planetene deres var �fylte�av frukt- og gr�nnsakstr�r. �Vi spiser kun vegetarisk f�de� - sa Tissi-Mo, men ikke noe s� grovt som gulr�tter og andre rotfrukter.

Her tas med det f�rste utdrag fra boken i svensk tekst:

 

NATUR OCH MAT:

Om naturen fick Channie l�ra sig, att man alltid skall vara r�dd(ta vare p�) om den, v�rna om den och v�rda den �mt. P� andra planeter har naturen oftast f�tt v�xa fritt, men man har r�jt undan gamla grenar, en del blad och snyggat till den. Tr�d f�lls aldrig, men material fr�n d�da tr�d anv�nds och tas till vara.

Man har alltid varit mycket noga n�r man bygger hus, f�r husen f�r inte st�ra naturens energilinjer eller ligga s� att de t�cker kraftpunkter. 1 naturen finns det punkter d�r ett utbyte av energi sker med rymden utanf�r och med andra planeter. Varje planet �r en organism och beh�ver sitt fl�de av energier, liksom vid in- och utandning. Aven andlig kraft str�mmar till planeten och dess natur. En form av kommunikation sker ocks� mellan de olika himlakropparna i universum.

Metallerna som man beh�ver utvinner man ur asteroider och meteoriter, ist�llet f�r att spr�nga gruvh�l, gr�va upp eller schakta fram ur marken.

Channie s�g aldrig �krar med till exempel spannm�l. Tissi Mo sa att n�r man sk�rdar spannm�l p� stora f�lt s� gr�ter naturen och marken utarmas.

- M�nniskan s�ger att v�xter som inte h�r hemma p� f�lten, men �nd� sl�r rot d�r, �r ogr�s. Vi ser det som att naturen vill f�rs�ka att f� in perenna v�xter f�r att binda jordenergierna och naturens krafter. Omedveten om detta forts�tter m�nniskan med att rensa bort och utrota det hon kallar ogr�s.

P� de flesta planeter som de bes�kte var naturen lummig, med frukt och gr�nsakstr�d. Plantor, stora och sm� buskar med b�r var mycket vanligt.

- Man vill inte skada naturens egen energi och livsandarna. D�rf�r �ter vi en kost som �r helt vegetarisk, men den ligger "sn�ppet h�gre" �n vanlig vegetarisk kosth�llning. Vi �ter aldrig s�dant som inneb�r att vi d�dar sj�lva moderplantan. Inga mor�tter och andra rotfruker �ts allts�, sa Tissi Mo.

N�r hon berettade vidare om maten b�rjade Channie kjenna sig hungrig. P� t� plockade hon en Narjafrukt fr�n ett tr�d. Med en gest tackade hon tr�det och naturen som gav tr�det liv.

- Mat i form av gr�nsaker, frukt och b�r finns �verallt i naturen. Ett rikt utbud och en stor variation. Detta mycket p� grund av att F�rbundet ser till att ett utbyte av nya plantor hela tiden sker. Man �r dock mycket noga med att kontrollera att de nya plantorna inte sl�r ut de andra inhemska v�xterna. De nya v�xterna f�r inte heller vantrivas p� sina nya v�xtplatser. M�nniskan har v�ldigt f� alternativ och inte den rikedom av matv�xter som vi har, sa l�raren.

Tissi Mo talade om nedsmutsning. En av anledningarna till att m�nga m�nniskor smutsar ner sin milj� och handskas s� ov�rdigt med Jorden, dess tillg�ngar och rikedomar, �r att hon �nnu inte insett vad livet �r och att hon skall komma tillbaka till just det klotet, genom att inkarnera om och om igen, ner till smutsen som hon just l�mnat bakom sig.

Channie t�nkte mycket p� detta, hon sj�lv kastade inte skr�p omkring sig som de flesta andra hon k�nde. Innerst inne hade hon velat g�ra mer, men vad....

SPR�K:   Tissi Mo l�rde Channie mycket. Dels skedde detta bara genom att hon fanns d�r, n�ra sin elev och pratade. Men det skedde ocks� genom att hon tog med eleven till en m�ngd platser. Olika planeter, dimensioner och v�rldar bes�kte de tillsammans. 1 dessa fick Channie l�ra sig allt om till exempel varelserna som bodde d�r. Till att b�rja med var varelserna oftast mycket lika m�nniskor och helt fysiska till sin struktur. Dessa val gjordes av Tissi Mo f�r att inte skr�mma sin elev. Hon skulle f� lite mer tid p� sig att v�nja sig vid mindre vanliga utseenden. Detta trots att Channie nu kunde se auror. Men det g�llde ocks� att v�nja tanken vid att det finns v�rldar som inte liknar Jorden rent strukturellt. Finare v�rldar och ickefysiska skikt och dimensioner.

Tissi Mo undervisade noga sin lilla elev om allt som hade med den bes�kta planetens levnadss�tt, historia, kultur, seder och natur att g�ra, men hon ber�ttade ocks� om deras grundspr�ks f�delse. Channie tyckte det var intressant med just spr�k av olika slag och Tissi Mo f�rklarade g�rna ing�ende om dem. Tissi Mo var enormt spr�kkunnig och talade etthundratv� olika jordiska spr�k och dialekter. Hur m�nga utomjordiska hon kunde, v�gade inte Channie ens gissa och hon fr�gade inte heller.

L�raren satt just nu och ber�ttade om en viss planets spr�k, hon fortsatte sedan med att s�ga:

- Men alla talar vi ju ocks� vibrationsspr�ket. Det �r universums huvudspr�k. Det kan alla f�rst� och tala, p� vilket s�tt man �n uttrycker sig och kommunicerar. F�rutom Uudet i en r�st, talet, finns det m�nga andra kommunikationsformer. Tal kan ocks� ske med rena toner. Men alla har ju inte en mun att tala med och �ron att h�ra med. Den sista meningen fick Channie att skratta f�rtjust. Tissi Mo log och fortsatte:

- F�rst har vi de stora grupperna som best�r av tal, ton, skrift, r�relser och avancerad telepati. Men det finns allts� fler m�jligheter �n dessa att kommunicera p�. Man kan anv�nda sig av tryck eller pulsning som vi kallar det. Det finns ocks� kommunikation med f�rger, inte bara med ljus och m�rker, utan rena f�rger. Denna f�rnkommunikation �r en stor och viktig del. Detta eftersom f�rg dessutom kan anv�ndas f�r att m�ta tid med. Den �r i sig ocks� en n�ra nyckel till kunskapen om f�rgenergin.

- Men vi har ju ocks� fler m�jligheter att kommunicera, sa hon och fortsatte att ber�tta. Vi har till exempel en del individer som kommunicerar med hj�lp av form, doft och smak. Smakkommunikation �r mycket vanlig hos insekter och djur hos er, men h�r �r den dock ovanlig, men visst finns den.

Channie satt tyst och t�nkte en stund, sedan undrade hon.

- Vibrationsspr�ket d�...?

- Vibrationsspr�ket �r uppbyggt av vibrationerna hos tingen. Varje en�skilt ting har en unik vibration i sig. Ta till exempel hundra lika saker, l�t oss s�ga dricksglas fr�n Jorden. Trots att de �r lika varandra har de alla sin egen vibration. Detta �ven om de ocks� ger exakt samma klang, n�r man sl�r p� dem. Alla �r de unika och inget av dem �r likt det andra, �ven om de �r tillverkade vid ett och samma tillf�lle och av samma glasmassa. Allt och alla i hela universum �r unika, inget eller ingen �r den andra helt lik. Det �r det som �r s� fint och vackert.

eksempler p� forskjellige typer av "romspr�k" /mer /eksempler i lyd ned p� siden her

-

Slike tegn sies � v�re av universelle romspr�k som brukes felles i store deler av galaksen. Tilsvarende "romsk" spr�k finnes ogs� gjengitt i mange varianter p� Galaktisk Informasjons-service, der man ogs� kan h�re lydfiler i real-player format i endel eksempler p� disse galaktiske spr�k. Disse "romske taler" er mental/tankeoverf�rt til T.Alfstad tidlig p�  90-tallet, og det er han selv som har gjort dette "kryptiske materiale" tilgjengelig. Et eget bokhefte med slikt romsk materiale finnes i MULTIDIMENSJONELLE PLANETBESKIVELSER av Tore Alfstad.  (ca.kr 150?) Det romske er bare i liten grad "oversatt eller tolket" i heftet.

-�i'...

Channie tyckte det l�t vackert att varje ting och individ var unik. 1 s� fall var hon ocks� unik, inte bara Tissi Mo fr�n stj�rnorna.

- Vi har n�got av en religion. Genom den talar vi om och s�ger att vi �lskar det stora Alltet. Vi ger ut av v�r egen energi och k�rlek till Alltet. Om vi s�ger allt, ja, d� menar vi allt och alla. Vi n�r verkligen fram till det stora Alltet med v�r tanke och k�nsla. Alltet svarar oss och talar till oss genom v�ra liv och tankar. 1 Alltet finns all evig kunskap samlad, f�r Alltet �r ju allting, fr�n id� till handling till f�rverkligande genom den enskilda individen. 1 Alltet finns ocks� gudomligheten som en mycket viktig del.

Tissi Mo tystnade v�rdnadsfullt, fylld av �dmjuk respekt. Hon l�t dessa ord sjunka in i den lyssnande eleven. S� fortsatte hon leende:

- Tingens utseende g�r att f�rst� av vibrationen. Man kan s�ga att n�r ord anv�nds i vibrationsspr�ket s� f�ngar ordets vibration tingets utseende. Inom var och en som lyssnar kommer en bild eller en f�rst�else upp f�r hur tinget ungef�r ser ut. Detta �r bra, f�r vilket annat spr�k skulle kunna beskriva alla ting och f�reteelser bara p� en enda planet? Dessutom finns det ju miljarders miljarder andra bebodda planeter med sin s�rart, sina f�ruts�ttningar och ting.

- Jag kommer allts� aldrig att kunna se alla planeter d�, sa Channie.

- Nej, inte ens om du reste f�r evigt, skrattade Tissi Mo och fortsatte. Det finaste med vibrationsspr�ket �r kanske namnen p� varje enskild individ. Den starkaste vibrationen som finns �r en persons namn. Namnet f�ngar n�stan upp en bild av personen i sj�lva luften framf�r den man talar med. Man kan f�rnimma ett utseende och en del av sj�lva personligheten. Ju h�gre utvecklad personen �r, desto h�gre vibration och k�nsla bakom namnet n�r man h�r det s�gas. V�rt F�rbunds Ledare har ett vibrationsnamn, som �r det starkaste av alla ord. Det �r Ordet. Ordet som sk�nker ljus och skapar liv. Ordet som ger k�rlek och en n�rhet till Gud.

Det �r d�rf�r vi s�llan anv�nder det namnet, utan s�ger ett annat namn p� v�r Ledare. Vi s�ger Aness. Tissi Mons r�st darrade till av r�relse. Channie k�nde att till och med detta namn, Aness, fick henne att rysa av v�lbehag.

- Vem �r Ledaren och hur ser han ut, undrade Channie.

Svaret p� denna fr�ga gled iv�g, som en hal tv�l som inte g�r att greppa om. Fr�gan besvarades aldrig av Tissi Mo. Ist�llet fortsatte l�raren skickligt och sa:

- Ofta har vi sj�lva smekuamn, liksom ni har p� Jorden. Ofta b�r vi tre eller fyra namn; smeknamnet, vibrationsnamnet, sl�ktnamnet och ibland ett ordensnamn. Sl�ktnamnet �ndrar sig lite efter om det b�rs av en man eller en kvinna. Ordensnamnet �verg�r till att bli ens efternamn, n�r man �r f�rdigutbildad som ordensmedlem. En del grupper eller ordnar l�gger ist�llet till en �ndelse p� f�rnamnet, till exempel "on". �rke�nglar b�r �ndelsen "el" i sina namn.

Tissi Mo fortsatte f�rklara och ber�tta. Hon talade om att man m�ste ha en nyckel till vibrationsspr�ket f�r att kunna f�rst� det och tala det. Efter att man hade f�tt denna nyckel, var det mycket l�tt att tala och f�rst� spr�ket. Hade man inte nyckeln till spr�ket skulle det vara totalt om�jligt att l�ra sig. Det gick allts� inte att plugga in vibrationsspr�ket. Som hon sagt tidigare s� var ju varje planet unik, med sina ord p� allt och alla f�reteelser p� just det klotet. Allts� finns lika m�nga ord att l�ra sig, som ting i universum, om man nu skulle kunnat plugga in orden ett och ett. Men vibrationsspr�ket i sig �r en evig skola. Eftersom det �verallt, hela tiden tillkommer nya planeter med nya individer, f�rh�llanden och nya ord.

Tissi Mo talade ocks� om att alla spr�k har sin egen nyckel. Har man denna nyckel, som nog mer �r att ha en ren f�rst�else f�r spr�kets uppbyggnad och struktur, ja, d� f�rst�r man spr�ket, vilket detta �n �r. Man beh�ver aldrig plugga spr�k, annat �n om man vill n� en vardaglig niv� och inte utm�rka sig. Det senare g�ller f�r de som arbetar p� Jorden. Ordvalet blir l�tt f�r h�gtidligt och styltigt om man �r fullt medveten om spr�kets hela struktur och kapacitet. Man v�ljer d� ofta ord som inte h�r hemma p� gatan, utan mer i en ordbok eller i uppslagsb�cker om spr�kstrukturer. Knappast skulle man d� ens passa in bland h�gutbildade eller extremt spr�kkunniga m�nniskor. D�rf�r fick utomjordingarna, som jobbade ute i det jordiska samh�llet, plugga in och anv�nda slang. De fick ocks� hitta p� sm�fel i spr�ket, f�r att helt kunna sm�lta in i massan.

 

**********

De gav en omfattende forklaring om reinkarnasjon, og de sa at man ikke normalt bytter kj�nn (s.67) - som ogs� Martinus kosmologi beskriver. Deres liv i grovfysisk form (som her "p� jorden") er ca. 400 �r og uten at de dog ser gamle ut - mens de p� de finmaterielle plan var ca. 1200 �r pr. opphold. "Materialet i kroppen beh�ves iblandt � byttes ut".

L�reren kalte livet for  "DEN EVIGE SKOLEN". De sammenlikner livet - d�den - livet med et perlekjede, der snoren er sjelen/�nden som b�rer alle livene - perlene. Man inkarnerer grovfysisk til man blir et �lysvesen�.

  • �En del av d�dsriket�(forst�s som astralplanet) - er bundet til planetens mark (jord) - andre ligger i atmosf�ren. (I andre frekvensplan - r�-anm.)

  • �Man utvikles gjennom sykdommer� (s.68)(Som kosmologien ogs� l�rer).

  • �Det h�yere JEG sover aldri�. (s.75). Og... �under s�vnen oppbygges skadde celler�.(Begge disse sitater er analoge med Martinus kosmologi).

  • ET�ene selv sover kun ca. halvparten av det som jordmennesker sover.

  • Channie skrev allerede som barn dagb�ker av sine daglige opplevelser - som senere ble bearbeidet til boken som dette er referert i fra.

  P� et tidspunkt - sommeren -75 da hun var 14 �r - leide hennes foreldre en hytte ved en skog p� landet 3 mil fra Stockholm - slik ble det lettere med de fysiske kontakter. Hun fikk derved en ny kontaktperson fra ET�ene som overtok Tissi-Mo�s undervisningsrolle. Han het Yexes, og hadde et ikke-jordisk ansikte og var over to meter h�y. Han kom ofte i et midre fart�y p� ca. 12 meter diameter. De fleste landinger var i Vallentuna.

De reiste langs snarveier eller tunneler i rommet - utenfor tidsdimensjonen - men det g�r litt tid allikevel. Det angis tid i en �slynge� eller i en �tunnel� - p� mellom 0,003 og 3,1 sek. Ut fra teksten p� side 87 tolker jeg dette som snarveier via de ��ndelige� eller finmaterielle plan. Det sies f.eks. der at en person som d�r skaper seg en egen tunnel av �hvit tid� (tidl�s overgang) - for � komme videre.

 

De har datamaskiner p� fart�yene som s�rger for at de kopler seg inn p� de riktige ��ndelige korridorer� mellom de forskjellige planetene de vil bes�ke.

Fra Yexes undervisning: FORBUNDET er en samling av utallige planeter der de enkeltes s�rart og unike skikker kan integreres. Alle f�r fri tilgang til h�yteknologi og �ndelig visdom. Man utbytter mat, vekster etc. Alle er her vegetarianere.

Et nytt utdrag fra s.94 i svensk tekst:

F�RBUNDET:

S� kallas den sammanslutning av planeter med goda och sn�lla inv�nare som vill leva i och f�r ljuset. F�rbundet har en enormt stor m�ngd anslutna planeter, fler �n vad vi har r�kneord f�r p� Jorden att beskriva. Alla medlemmar �r unika och deras s�rart bevaras noga. Inget som �r viktigt i kultur, seder och bruk f�r �ndras eller tas bort vid ett medlemskap i F�rbundet.

Alla medlemmar har fri tillg�ng till all kunskap som till exempel alla typer av h�gteknologi, kunskapen om universums uppbyggnad och vad tid verkligen inneb�r. Dock vill man inte p� alla planeter ta del av tekniskt t�nkande. En del vill leva helt utan eller ha mycket lite teknik hos sig. F�rbundet ger inte heller ut av tekniken, utan att man f�rst har gett ut andlig visdom och denna visdom mottagits v�l. Detta f�r att s�dan teknik inte skall anv�ndas utan andligt kunnande. F�r att man skall utvecklas r�tt p� en planet kr�vs det att man f�rst�r �ven det andliga. Andlighet och teknik b�r g� hand i hand, s�ger Yexes. Annars blir det som p� Jorden, d�r man inte kommer inp� och andligt kan f�rst� tekniken och uppskatta den. P� Jorden �r teknik ofta rena prylar att samla p�, anv�nda lite och sedan kasta bort. Teknik skall f�rst�s och anv�ndas r�tt, f�rst d� f�r man ut dess fulla kapacitet.

F�rbundet st�djer och hj�lper sina medlemmar p� m�nga s�tt. Man har ett utbyte av mat och v�xter ocks�. Denna del �r den viktigaste, s�ger Yexes. Frukttr�d och andra v�xter planteras, s�tts in i nya milj�er d�r de beh�vs. Men detta sker bara om de d::r inte p�verkar, st�r eller sl�r ut den redan befintliga v�xtligheten. Meningen �r ju att den bara skall ge befolkningen ett nytt tillskott till maten. Alla medlemmar �r vegetarianer och det finns en m�ngd varianter av mat ist�llet f�r k�tt, fisk och �gg. Man lever och �ter helt r�tt och det g�r att sjukdomar inte uppkommer.

Alla �r glada och harmoniska, sorg och oro existerar inte. Det finns planeter inom F�rbundet d�r man bara l�st sig till om vad hat, sorg och vemod �r f�r n�got. En del har sv�rt att fatta att disharmoni finns. Alla lever i fred och frihet, d�r f�rekommer inget v�ld. Man v�ldf�r sig inte heller p� naturen och f�rgiftar inte dess rikedomar med utsl�pp. Man sk�vlar inte de naturtillg�ngar man f�tt, utan v�rnar noga om dem s� att de inte f�rst�rs. Gruvdrift p� planeter f�rekommer ej. Ist�llet bryts mineralier, metaller och s� vidare p� bland annat asteroider.

 

Ved tidsreiser gjelder den regel at man ikke kan reise til en tid/sted der man kan �m�te seg selv i fortiden�. Her tas det med en beskrivelse av en tidsreise:

 

Tidsresan

  Vad kunde v�l komma som n�sta �nskem�l fr�n Channie? Tre saker skulle hon f� v�lja helt sj�lv, br�llop i rymden hade hon valt som det f�rsta. Hon hade t�nkt l�nge och noga p� vad hon ville se och uppleva. Till sist var beslutet fattat, hon ville g�ra en resa i tiden. Hon ville se och uppleva n�got som en g�ng varit, och �ven denna g�ng fick Channie igenom sin �nskan. Man fick dock inte f�rdas och resa runt hur som helst i tiden. Detta kunde skada tidsstrukturerna. De fick inte heller f�rdas helt ensamma, l�raren och hon sj�lv. Det fanns mycket fasta regler f�r vad som g�llde vid tidsresor. En av dessa regler sa att hon inte fick resa till en tid eller plats d�r hon kunde se eller m�ta sig sj�lv. Man fick allts� inte m�ta sig sj�lv som barn, eller som vuxen i annan tid. Channie hade dock inte n�gra som helst planer �t det h�llet. Hon ville se n�got helt annat, men fr�gan var bara vad.

Skulle hon resa tillbaka till dinosauriernas tid p� Jorden eller till n�got av medeltidens riddarriken? Skulle hon bes�ka Egypten, n�r pyramiderna byggdes eller bes�ka Inkaindianerna? Valen var s� m�nga, historien s� sp�nnande. En sak var hon s�ker p�, hon villn absolut inte hamna mitt uppe i en krigstid. Hon ville bara hamna p� ett lugnt st�lle, med en massa intressant att uppleva och se p�. Och vad v�ljer man d�? Vilken tidsperiod? Hon t�nkte l�nge och mycket, men det var sv�rt att best�mma sig. Till sist ins�g hon att hon aldrig skulle lyckas v�lja sj�lv. Hon n�jde sig med att v�lja ett land som hon k�nde till, Sverige. Hon lekte sedan med en t�rning och l�t den och �det best�mma �ret. �ret kom att bli 1532, datumet den 19 juli, s�kert inget speciellt med det, t�nkte hon. Men slumpen, finns den?

Reseledarna och hennes l�rare Yexes fick best�mma platsen i Sverige. Hon visste inte vilken ort de hade valt och l�t dem best�mma helt och h�llet fr�n och med nu. Hon f�rstod att de m�ste f�lja m�nga regler och lagar vid denna hennes f�rsta resa i tiden. F�rberedelserna var m�nga och l�nga. Allt fr�n att skaffa tidsenliga kl�der och utseenden till att f�rst� sj�lva inneb�rden av tid i sig.

Yexes med sitt helt udda utseende kunde endast resa i halvmateriell form. Detta s� att han inte skulle synas f�r andra �n de invigda resen�rerna. De reste fysiskt och p� ett "�kta s�tt", de kunde ta sig in i tiden och g� runt och tr�ffa folk.

Hon kom att mota m�nga. En sak hon inte visste innan, var att hon vid denna resa skulle m�ta sina kommande f�r�ldrar fr�n ett tidigare liv som "liten Karin". Det tidigare livets blivande mor och far var inte de samma som i nutiden. N�r hon m�tte sin mor s� k�nde hon inget inf�r henne, men d�remot inf�r fadern vid m�tet med honom. Han var f�ngknekt och vid deras m�te k�nde hon ett starkt igenk�nnande. Det livet var det enda liv, d�r hon levt fullt ut, med man och barn. Men sina tidigare upplevelser och sitt liv i denna tidepok anade hon inget om, d�r hon vandrade runt den 19 juli 1532.

B�nderna v�ntade p� att f� sl� sitt vete. Deras fruar och barn l�ngtade efter f�rskt br�d och taken p� husen efter ny halm. F�rr�den hade b�rjat tryta efter en h�rd vinter och en d�lig fjol�rss�dd. Fattigdom, d�lig h�lsa och hygien r�dde, men Channie s�g igenom allt det d�r. Bakom fann hon ist�llet en lugn idyll, l�ngt fr�n storstadens j�kt och bilars vr�lande motorei i nutiden. Det var rofyllt och sammanh�llningen var god, alla hj�lpte och st�ttade varandra. I st�derna som de tidsresande bes�kte tillsammans fann de en sm�husidyll, utan skyskrapor och gator. Sopor, smuts och lera fylldn mellanrummen mellan husen. Fattiga m�nniskor letade lump i stanken an ren urin. Sjukdomar h�rjade vilt i st�derna och hon ins�g snabbt ati landsbyggden var att f�redra.

Tidresen�rerna bar inte med sig s� mycket p� sin resa, trots att den varade i dagar. De fick vara noga med de f� saker de hade med sig till utbyte f�r kost och logi. De aktade sig f�r att dra uppm�rksamheten till sin eller med packning locka till sig tjuvar. F�r tjuvar fanns det gott om, trots att straffen var h�rda. De st�tte p� m�nga m�nniskor, i staden tillh�rd( n�gra av dem medelklassen. De s�g �ven h�gadelns slott och hus M�nniskorna inom h�gadeln �t p� ett s�tt som Channie aldrig f�rr set n�gon �ta. De �t likt grisar och Channie hade besviket funnit at kl�nningarna och smyckena hon sett var enkla, grova och d�ligt gjorda inte alls s� fina och sirliga som hon trott att de skulle vara. Hon s�g att de som hade makt och pengar roffade �t sig, fr�jdade, �t och drack sig mycke fulla. H�lsan hos �verklassen var n�stan s�mre �n den hos de fattiga Moralen var l�g hos �verklassen och detta chockade Channie.

Men trots allt tog hon mycket l�rdom av denna resa och allt hon s�g Hon fick en annan f�rst�else f�r folket i det gamla Sverige. Hon f�rstod varf�r man anv�nde sig av tidsresor i utbildningar, �ven om den typen an tidsresa oftast inte var annat �n rent bildm�ssig. Ibland tog man ocks tidsrummet "till sig", och visade p� s� s�tt elever i den utomjordisk skolv�sendet d�tid eller framtid. Channie fick veta att det fanns m�nga s�t att resa p� n�r det g�llde att resa i tiden.

 

****

Utover i boken beskrives bes�k p� en masse planeter og dette beskrives som like enkelt som � skulle bes�ke forskjellige forretninger i et bykvartal. Det blir unektelig en f�lelse av oppriktig tvil n�r det beskrives en reise til Andromeda-galaksen som like enkelt  og raskt som �� g� ut etter posten�. Men etter de beskrivelser som gis i boken EN ALTERNATIV KOSMOLOGI av Tore Alfstad, ville faktisk en slik �reise� til Andromeda-galaksen kun �ta� f� minutter p� de h�yere energiplan. OG boken her beskriver "ikke-tids-korridorene" eller "hvit tids-tunellene. En forklaring p� linje med visse andre ETkontakters forklaringer rundt "reiser i kosmos" - selv om dette enda ikke er kjent eller forst�tt av den jordiske vitenskap.

*

Fra s.97 ("Bryllup p� Oktra") begynner s�rlig stoffet for meg - r.�. - � virke mer �fjernt� (eller ulogisk - men disse ting refererer jeg da ikke, ut fra prinsippet om at det er bedre ikke � si noe - enn � referere noe jeg ikke er med p�/forst�r.

  P� s.156 beskrives et bes�k p�  en fjern planet befolket med lysvesener - hvor deres lysauraers knutepunkt bak p� ryggen i hjerteh�yde - skapte et bilde av �vinger�:

 

.......�r inte det den d�r ljusvarelseplaneten som du talade om sist, fr�gade Channie och s�g lite f�rv�nad ut.

- St�mmer, sa l�raren - det er Dermarsch.

Yexes log �t hennes f�rv�nade ansiktsuttryck. Han f�rstod att hon s�g f�rv�nad ut, f�r hon hade nog inte r�knat med att f� f�lja med dit riktigt �nnu. F�rden dit var l�ng, men de beh�ll �nd� den lilla farkosten. Denna var naturligtvis �ven byggd f�r l�ngf�rder, men d� endast inom vit tid. Detta var vanligt f�r sm�farkoster. Rena interplanetariska farkoster var inte s� vanliga, de flesta t�lde l�ngf�rder ocks�.

De h�ll sig inom vit tid hela v�gen, men trots denna form av tid s� tog det dem �nd� n�stan fyra timmar att f�rdas till m�let. V�l framme v�ntade henne en syn hon aldrig n�gonsin skulle gl�mma.

De blev mottagna vid den landade farkosten av ett ljusv�sen som var tv� och en halv meter. En bit ifr�n dem v�ntade fler. Alla var raka, mycket praktfulla och med stolt h�llning. Kanske kunde man ocks� s�ga att de var f�r respektingivande och �verm�ktiga f�r ett jordiskt medvetande. Utstr�lningen fr�n dem var mycket, mycket stark, klar och ren. K�rleken riktigt lyste ur dem, en k:;rlek som var till f�r allt och alla i deras n�rhet. Intelligens, f�rst�else, mjukhet och styrka blandades i dem. Men mest av allt syntes gl�djen. Gl�djen lyste ur deras �gon, trots att det fanns ett lite allvarsamt uttryck p� deras l�ppar. Detta uttryck fanns d�r eftersom de k�nde av de negativa vibrationer som Channie hade med sig fr�n Jorden. Hennes aura gav en d�lig utstr�lning, mycket p� grund av att hon kommit dit direkt fr�n Jorden, utan rening. De var k�nsliga nog att ur hennes aura och vibrationer utl�sa Jordens f�rtvivlan, n�d och sorg, men ocks� of�rst�else inf�r livet, d�den och k�rleken. V�ldet som gick att utl�sa skr�mde dem, eftersom de p� denna plats aldrig haft n�got v�ld. De var m�nniskolika, men utstr�lningen hos dem var s� stark att den delvis suddade ut deras egna konturer. Det som gick att se, var dock sk�nheten sj�lv. Perfektion och full�ndning �r bara tomma ord, de hade passerat den fasen och n�tt �nnu h�gre �n s�. Deras hud var svagt ljusbl�. H�ret var vitt eller ljust brunt. �gonen var ljust gr�, gula, klarbl� eller m�rkt sammetsbruna. Inga andra �gonf�rger �n dessa f�rekom.

bildet er sammensatt fra GILBERT WILLIAMS vakre kosmiske, visjon�re kunst, og alts� ikke hentet fra boken. Bilder av h�yeredimensjonelle vesener med aurafeltets innstr�ling som skapende illusjonen av vinger. Men da disse vesener tankemessig kan materialisere seg overalt innen gitte frekvensplan, har de ikke behov for virkelige  fysiske vinger slik som fugler for � skape aerodymamisk l�ft.

 

De bar namn av vibrationsspr�k och uttalade dem h�gt. Namn som hade f�r�ndrats med dem, d� de sj�lva utvecklats till ljusv�sen. Ljuset kom mestadels ut fr�n huvudet vid kronchakrat, och hj�rttrakten p� dem. Eftersom ljuset fr�n hj�rtat skulle ha kommit ut fram�t och bl�ndat, sl�t de detta ljus till en del. De l�t ist�llet detta ljus sprida sig fritt bak�t, ut genom ryggen i hj�rth�jd. Detta gjorde att det uppstod enorma formationer bakom dem, p� deras ryggar. Av ljuset som skimrade mest i vitt, men �ven bar andra f�rger, bildades "vingar". Detta gjorde att de kom att likna det m�nniskan ibland kallar �nglar. Energivingarna av ljus b�ljade och r�rde sig stilla och majest�tiskt fram och �ter.

Channie hade inte beh�vt kunna se auror, f�r att h�nf�ras av allt detta Men hennes auraseende gav henne en �nnu st�rre inblick, �n vad en icke seende skulle ha haft. Ljuset runt deras kroppar var f�r starkt att utl�sa och vingarnas f�rger var f�r sv�ra att f�rst�. Men l�ngt �ver deras huvuden just innan ljuset tonade ut, fanns det avl�sbara f�rger. Dessa f�rger befanr sig drygt en meter upp fr�n den gyllene ljusring som l�g n�rmasi huvudena. Denna ring var i sig sj�lv minst en meter h�g. Channie f�rstoc att vad detta m�te �n ledde till, s� fanns ett som var s�kert. Nackont skulle hon f�, om inte Yexes healade bort det. Alla var s� m�ktigt h�ga att mar bara inte kunde inte l�ta bli att titta upp�t hela tiden och ta in allt.

De talade inte direkt med dessa ljusv�sen. Att de fick befinna sig d�r bland dessa sa dem mer �n ord kan s�ga. K�nslan talade f�r sig sj�lv och sa till Channie allt hon beh�vde veta om ljuset. Detta var godheten och detta var det fullkomliga ljuset, det man skulle v�nda sig till.

- Nu skall vi vidare, sa Yexes pl�tsligt.

Channie svarade inte. Atmosf�ren runt dessa ljusv�sen gjorde henne alldeles stum. Hon f�ljde bara med Yexes, tyst och utan att slita blickei fr�n dem. V�l ombord p� farkosten igen undrade hon:

..... vart skall vi nu?

Hon sa det tyst och stammande. Hennes tankar var fortfarande kvar hos ljuv�sendena och deras enorma str�lglans.

- Nu har du sett godheten sj�lv och vad detta �r. Du har sett vad vi representerar, sa Yexes.

Han fortsatte att tala och sa:

- Men f�r att f�rst� godheten och ljusets sida fullt ut s� m�ste di ocks� f� se m�rkrets sida. Om du inte har sett det onda, vet du inte helle vad det goda �r och representerar. Ibland kan skillnaden vara h�rfin, ibland kan en avgrund skilja dem �t. M�rkret kan ibland n�stan te sig vackert f� att locka. Du kan allts� aldrig n�gonsin f�rst� det goda och ljuset, utan at ha sett det onda och m�rkret, upprepade han. Det �r viktigt f�r dig i di~ framtid att kunna se, l�ra dig och att kunna avg�ra skillnaden: Att ljuse verkligen �r ljust och att f�rst� att vi tillh�r det ljuset. S� viktigt att di m�ste f� se m�rkret. Vi m�ste gemensamt bes�ka det nu. Det finns ingel fara i att g�ra det nu. Alla ljusv�sen rensade dina, mina och Midjan vibrationer. De har gjort dig och oss fria, helt utan skuld. Minsta og�rning �r utsuddad och f�rl�ten, av dem och Gud. Vi st�r vita och rena som den dag v�r sj�l skapades och vi kan inte p�verkas av m�rkret om vi vistas d�r en mycket kort tid.

*****************

Noe senere kom l�reren inn p� dette at de forskjellige kontaktpersoner p� Jorden ikke tillates � ha intern kontakt p� Jorden, og interessant nok kom lignende opplysninger fra den norske kontaktpersonen Reidar Hovdsveen og i kontaktene til den amr.journalisten Philip Krapt | Norsk deloversatt |:

.......Channie m�tte (p� skeppen) flera barn, yngre ton�ringar och �ldra m�nniskor som �ven de var p� bes�k och hon kunde h�ra en m�nga jordiska spr�k talas.

Channie s�g en m�rkh�rig flicka, som hon tyckte s�g sn�ll och s�t ut Hon sneglade d� och d� �t hennes h�ll och flickan gjorde samma sak Flickan verkade vara i samma �lder eller n�got �ldre �n Channie. N�r hon lyssnade till spr�ket som denna talade p�, med sin l�rare, h�rde hon att de flickan talade var engelska eller m�jligen amerikanska.

Channie fr�gade Jergej (ET-sjef) om hon kunde ta en paus och prata lite med flickan. Flickan sj�lv tycktes ha fr�gat sin l�rare om samma sak, f�r de m�ttes p� mitten av den lilla plan de st�tt p�. De h�lsade p� varandra oci Channie sa sitt namn och var hon kom fr�n p� Jorden, p� en lite knackig engelska. Flickan svarade p� detta med en bred dialekt f�rst, men sad sedan samma sak igen p� mer f�rst�eligt vis. Hennes namn var Corinn Holm och hon kom fr�n USA, men hon var svensk�ttad. Hon kunde dock ingen svenska alls. De b�rjade prata och Channie slappnade av. Till sist l�t hennes engelska s� bra, att den till och med skulle gjort henne engelskl�rare n�jd och glad. Efter ett tag kom Corinne's l�rare fram och sa att hon nu m�ste hem. De tv� nyvunna v�nnerna kom �verens om att p� n�got s�tt ses eller h�ras av igen.

Detta m�ste givetvis ske inom de till�tna ramarna. Med detta menades att de endast fick tr�ffas ute i rymden, till al b�rja med i alla fall. Vidare att de inte fick skriva eller ringa till varandr p� Jorden om de inte kunde bortf�rklara hur de l�rt k�nna varandra. De fick naturligtvis g�rna ta emot brev fr�n varandra her ute. Allt detta med dessa regler fanns f�r att inte rubba det jordiska n�t av personer som var kontaktade. M�nga h�r ute sa att det fanns ett tydligt n�t av personer kontaktade p� Jorden. Tydligen fyllde detta n�t n�gon form av funktion.  Vilken denna var visste v�l ingen som inte var utomjording sj�lv, t�nkt Channie. Allt var s� hemligt och hysch-hyschigt. Ingen svarade p� Channie's m�nga fr�gor om detta n�t och om reglernas alla funktioner. P� sin h�jd sa de att det beh�vdes inf�r dagen D. Vad det nu kunde betyda. De sa ocks� att reglerna var till f�r att skydda, och att ingen med utomjordis kontakt borde k�nna till en annan som �r kontaktperson alltf�r v�l. Man fick inte r�ja varandras existens.

Corinne och Channie vinkade adj� till varandra. De gick �t olika h�ll. Sj�lv f�ljde Channie med Jergej fram till ett litet cirka tio meter stort klockskepp. Detta stod i utkanten och hon sprang vant in i det lilla utrymmet innanf�r d�rren.

- Jag k�nner igen ett s�dant h�r skepp, skrattade hon. Men vad litet det �r!

- Det �r ju bara ett miniskepp, men �nd� ett original, skrattade han.

- G�r de h�r skeppen att flyga?(De var ved en samling av meget gamle skip - n�rmest ett slags fart�ymuseum).

- Javisst, svarade han. Skall vita en sv�ng?

- Kan vi det?

- Varf�r inte, det �r en del av meningen med den h�r platsen, sa han...........

P� s.168 nevnes det at de gamle �modellene� av fart�yer var slik at spenningen, magnetismen, o.a. fra skipene kunne forstyrre omgivelsene i en radius fra 300-500 meter fra skipet - og dette er helt i samklang med Semjases forklaringer mhp.de �problemer� som Erranerne hadde med deres gamle type skip som fikk benevnelsen �variasjon 1� og som hadde v�rt brukt i �rhundreder.

Fortsettelse videre fra boken:

�Han gick fr�n hallen och vidare in till man�verrummet. Channie f�ljde efter och tyckte att detta skulle f�rgylla dagen �nnu mer. En veterantripp, wow!

Jergej, som nog kunde flyga alla platsens m�nga modeller, satte sig vid kaptensbordet och slog p� diverse knappar. Han vred p� rattar och ett sjungande, svischande ljud h�rdes.

- Vi har skapat en s�kerhetssk�ld runt skeppet. Annars �r allt original, sa han.

Han pekade p� en knapp som hade en nyare och modernare design. Knappen var ocks� f�rsedd med en text. Hon s�g att den texten inneh�ll ord som varning och m�ste anv�ndas. Han f�rklarade f�r henne om gamla tider och hur dessa farkoster anv�nts och flugits. En del varelser hade anv�nt dem p� Jorden. Numera var detta f�rbjudet, med den gamla motortypen, eftersom de inte varit s� bra. Sp�nningarna, magnetismen och annat fr�n sj�lva farkosten p�verkade den jordiska naturen och omgivningarna. En radie av trehundra upp till femhundra meter �t alla h�ll kunde p�verkas p� den tiden, f�rklarade han.

- P� l�gre h�jder �n trehundra meter blev det v�rst, d� kunde glasrutor spricka och elkraftverk i n�rheten sl�s ut eller f� sm� skador. Hundar ylade och fladderm�ssen fl�g och navigerade helt fel, n�r vi kom n�ra.

Han ber;;ttade medan de lyfte och fl�g ut mot rymden ovanf�r.

- Dessa skepp anv�ndes mest f�r interplanetariskt bruk, f�rklarade han.

- Men fick de inte skador av dem p� sina planeter d�, undrade Channie f�rv�nat.

- Nej, man fick inte det.

Han b�rjade ing�ende f�rklara detaljer som delvis var lite f�r sv�ra att f�rst�. Sedan sa han att skeppen anv�ndes i en atmosf�r som var annorlunda uppbyggd �n Jordens. Man drog d�r f�rdel av sin atmosf�r och en del av den var ett m�ste f�r att f� klockskeppen att flyga riktigt bra. En del av det som dessa skepp avgav, var till och med till nytta, p� hemplaneten. V�l p� Jorden, betedde de sig klumpigt och vippigt. Den formen av individer gillade dock sin skeppstyp och beh�ll dem under sina f�rsta �r av kontakter med m�nniskor. N�r denna typ av farkost observerades var utomjordingar, f�r m�nga observat�rer i olika l�nder, f�rknippade med just denna typ av farkost.

- En slags �kthetsst�mpel allts�, skrattade Jergej och fortsatte ber�tta. S� vi anv�nde klockskeppen ett antal �r f�r att folk ville ha lite kn�ppa f�ljder i omgivningarna. Inget riktigt UFO, som de kallades p� Jorden, kunde v�l visa sig utan att br�nnm�rken och liknande uppstod. Det �r annorlunda nu f�r tiden. N�r vi, "utomjordingarna", anv�nde andra farkoster eller byggde nya typer, togs dessa f�rst inte p� allvar av m�nniskan. Vi fick anv�nda gammalt v�lk�nt skr�p eller den yttre formen av  dessa.  En  del  varelser  i  universum  beh�ller  fortfarande klockskeppstypen i n�gon form, de gillar v�l den yttre formen p� dem antagligen. De spar ocks� den undre formen, med kloten, fast kloten inte anv�nds l�ngre. Nu har man ju helt andra energityper och motorer ombord. Fortfarande samma former utanp� allts�, men ingen v�xlingsenergi mellan kloten. Hugaligen f�r s�nt skr�p, utbrast Jergej.

Channie s�g mot Demenenes dagm�ne. Gul, som en stor ost, l�g den d�r n�ra dem. Pl�tsligt sa Jergej:

- Vad tusan nu d�...?

- Vad �r det, fr�gade Channie och tittade till p� honom.

- H�r du inte?

- Nej vad d�?

Hon lyssnade, men h�rde inget. Han sa:

- Vi ligger stilla nu, vi r�r oss inte ur fl�cken l�ngre. Kloten har stannat.

Nu f�rstod hon och nog st�mde det, inget vinande h�rdes. Sp�nningarna i kroppen var ocks� borta, "motorerna" var avslagna nu.

- Och vad g�r vi nu, undrade hon leende.

- Ingen fara, klarar vi det inte s� blir vi upph�mtade p� ett kick. Gamla vrak, mumlade han och reste sig.

P� en panel p� ytterv�ggen satt en liten sk�rm, nedanf�r blinkade en lampa ilsket r�tt. V�l intryckt slocknade den. Sk�rmen gav en detaljbeskrivning av ett av klotens inre, med felet v�l utm�rkt.

- Jag litar fortfarande mer p� min intuition �n den d�r.

Han pekade p� sk�rmen och skrattade �t den.

- Skr�p, muttrade han.

Han viftade till sig henne.

- Nu g�r vi ned och tittar till kloten, sa han.

KIockskeppet var s� litet att ing�ngen och nedg�ngen till kloten och motorn bestod av en stor skjutlucka i golvet inne i sj�lva man�verrummet.

V�l �ppnad visade den en trappa under. Denna trappa ledde ned till ett rum med l�g takh�jd. Channie kunde st� uppr�tt. Detta gick inte f�r Jergej, vilket retade honom till att yttra ord som, asch och typiskt. N�got l�ngre in vid de stora klotens tak var takh�jden b�ttre. Delvis berodde detta p� att denna del utgjorde klotens fulla r�relsezon. Detta p�pekade han och f�rklarade lite om n�r och varf�r kloten r�rde p� sig. Vid inflygning mot en atmosf�r, drogs tydligen kloten in�t i skeppet, f�rstod Channie av det

Et utdrag noe senere i boken:

.... Nu skulle radarn ta �ver arbetet med att se. Den gjorde detta i gott samarbete med huvuddatorn ombord. P� s� vis fick personalen rast. Channie visste att funktionen att se andra farkoster styrdes av en sorts "radar" ombord.

Radarn ombord anger alla uppgifter om de andras f�rdv�g, hastighet, storlek och ursprung. Detta �ven inom vit tid(dematerialisert tilstand), d�r alla �verg�r i en annan form och blir dematerialiserade. De andra farkosterna syns p� radarn som gulvita blinkande punkter. Oidentifierbara farkoster eller troliga fiender markeras med en r�d triangel, runt den aktuella farkosten, som dessutom blinkar. Samtidigt h�rs i s� fall ocks� en ljudsignal, som varning. Triangeln upptar en st�rre area �n vad den egentliga farkosten g�r. Detta f�r att man skall ha god tid p� sig. S� att man kan f�rbereda sig p� ett eventuellt anfall eller att ha tid p� sig att fly undan. Alla m�jligheter till flyktv�gar visas i s� fall p� "kartsk�rmarna". Lyckligtvis sker s�llan eller aldrig n�gra anfall fr�n F�rbundets enda fiender. Om man bara h�ller sig borta fr�n deras omedelbara n�rhet och territoriegr�ns. Channie r�s till, n�r hon t�nkte p� sitt bes�k i de ondas galaxomr�de, "Tregalax-gruppen". Radarn ombord visar �ven konturerna av solar, planeter och m�nar. 1 man�verrummet finns ocks� en kub, det g�r det alltid i en s�dan h�r typ av farkost. Denna kub kan vara mellan en halv g�nger en halv meter, upp till tv� g�nger tv� meter, lite beroende av behoven. Den genomskinliga kuben visar en genomsk�rning av en st�rre del av universum �n bara den runt farkosten.

Kuben som stod i denna farkost m�tte cirka en och en halv meter. Dess uppgift var f�r Channie mycket sv�rl�slig och n�ra pa ofattbar. Detta kanske f�r att hon �nnu inte var s� insatt i universums uppbyggnad. Kuben anv�ndes vid h�ga farter och vid f�rd i vit tid. Vid vit tid var de ju dematerialiserade. Men �ven utanf�r den vita tiden gick det att f�rdas med extremt h�ga farter. D� var man ibland tvungen att g� igenom materia. Farten gjorde det helt enkelt om�jligt att v�ja undan. Detta med dematerialisering och att g� igenom materia, tyckte hon var sv�rt att greppa om. Hur kunde det vara m�jligt, hon tordes inte ens b�rja fundera �ver det. Hon visste att det hade med flertalet "microeffekter" och en "dubbelv�ndeffekt" att g�ra och naturligtvis andra stora energier. Det handlar om att upph�va livets klister och d�rigenom bryta upp atomstrukturerna och s� vidare. Alla begreppen f�rstod hon sig dock inte p� helt �n. Kanske fanns det ocks� annat, som spelade en viktig roll i det hela. S�dant hon inte anade eller var fullt insatt i �nnu. Det hon redan visste r�ckte gott och v�l f�r henne att veta.

Farkostens "huvuddator" kommunicerar med andra av sin ras och med datorerna ombord p� F�rbundets alla farkoster samtidigt, och samlar in nya fakta hela tiden. Den �r t�nkande och en form av individ. En intelligens utan biologisk form, men med en sj�l. Den kan sj�lv �ndra den redan angivna kursen, f�r att undvika en kollision eller annat. Detta g�r den om det finns en annan farkost som n�rmar sig p� fel kurs eller kollisionskurs.  Den  kan  ocks�  vid  behov  snabbt  aktivera dematerialiseringen av farkosten. Detta om den hittar n�got framf�r sig i det avs�kta omr�det, som skulle kunna komma att skada farkosten. Kollisioner intr�ffar aldrig, d� farkosten alltid �r en sj�lvt�nkande individ som vill r�dda "sin egen pl�t". Channie hade hittills aldrig h�rt talas om n�gra olyckor med farkoster. Piloter och annan personal hade dessutom en enormt l�ng och sv�r utbildning bakom sig.

Nu tog Do Jortann henne v�nskapligt under armen. Han tyckte nog att hon dr�jde sig kvar lite f�r l�nge i man�verrummet. De tv� b�rjade g� ut d�rifr�n. F�rst passerade de en av de genomskinliga tavlorna som var ett slags "kartsk�rmar". Ett antal s�dana stod p� golvet lite h�r och var i rummet. Kartsk�rmen f�ngade naturligtvis som vanligt Channies intresse. Hon dr�jde lite till p� stegen. Dessa kartor beskrev alla f�rdv�gar, tydligt markerade med olika f�rger. Utomjordiskt skrivna koder och nummer visade de olika f�rdv�garna. Allt tydligt angivet, antingen i kanten av tavlan eller ocks� bredvid sj�lva f�rdstrecket. De olika f�rgerna p� strecken stod delvis f�r hur h�rt trafikerade f�rdv�garna var, men ocks� f�r vad det var f�r typ av v�g. Det fanns olika typer av v�gar i rymden. Dels de vita r�rliga tidstunnlarna, dels rymdens egna r�rliga system av slingor och dels de fasta "vanliga" popul�ra v�garna.

Detta hade Channie f�tt l�ra sig av Yexes. V�gstrecket kunde vara till exempel brunt, vilket stod f�r vanlig v�g mellan tv� av F�rbundet enade, bebodda planeter. Att man �ver huvudtaget hade v�gar, var f�r att mindre farkoster skulle g� s�kra. Dessa v�gar, eller leder som de kallades, blev kontinuerligt rensade fr�n allt skr�p. Kartsk�rmarna visade upp en stor area runt omkring farkosten och f�ljde automatiskt med fram�t p� den utsatta kursen. De kunde �ven l�mna besked om alternativa v�gar, i f�rh�llande till den man sj�lv eller huvuddatorn valt ut.

Ens egen farkost fanns med som en vit blinkande punkt p� den aktuella upplysta f�rdv�gen. 1 detta fall var v�gen en smal gr�n linje. L�ngre fram ansl�t den sig till en bred gul linje. P� denna typ av sk�rm fanns inga andra farkoster med, den var uteslutande en karta. F� anv�nde emellertid dessa kartsk�rmar, de flesta piloter k�nde ju mycket v�l till sina omgivningar och f�rdv�garna i dem. Nyb�rjarpiloten kunde naturligtvis f� nytta av kartorna. F�r alla andra var dessa en v�lkommen f�rgklick, i det annars s� dovt f�rgade man�verrummet. F�r f�rgerna i de flesta farkosters man�verrum var b�de dova och tr�kiga faktiskt. Varf�r det var s�, visste inte Channie.

1 detta rum var den mjuka helt�ckande mattan p� golvet blyertsgr�. V�ggarna var silvervita, d�r de syntes mellan alla man�verpaneler.

Panelerna hade en n�got m�rkare silverf�rg. De var av en f�r henne �nnu ok�nd metall. Allt var mjukt upplyst fr�n taket, d�r ljusplattor h�ngde ned. Dessa var placerade i en cirkel, som utgick fr�n mitten. Det hela kunde liknas vid undersidan p� en skivlingsvamp. Skaftet p� "svampen" dolde delar av kraftk�llan. Channie var alltid lika intresserad och hon kunde aldrig se sig m�tt p� all teknik. Detta �ven om hon sj�lv inte var speciellt teknisk av sig.

Men nu n�r Do Jortann �nnu en g�ng drog i hennes arm, ins�g hon att hon m�ste f�lja med honom trots allt. Lydigt och med en stor suck gick hon med honom. De fortsatte fram till hissen som snabbt tog dem upp till �verv�ningen. D�r fanns ett vardagsrumsliknande rum. Channie t�nkte tyst, att h�r f�rekom definitivt inte de dova d�mpade f�rger som hon sett d�r nere i man�verrummet. De dova f�rgerna f�rekom f�rresten inte alls i resten av farkosten. D�r gjorde sig bara glada och lite spralliga f�rger g�llande. Denna typ av f�rgglad inredning var troligen unik f�r utomjordingarna. F� p� Jorden skulle komma p� id�n att inreda med s�dana f�rger i sina rum.

De hade bara �kt en trappa upp, men detta var �nd� takplanet. F�r denna farkost var inte lika h�g som andra modeller. Rummet de kommit in i l�g allts� direkt under taket, och direkt ovanp� man�verrummet. Man anv�nde detta rum som vilket vanligt vardags- eller s�llskapsrum som helst. H�r samlades man och drack te, pratade eller bara myste i godan ro. Rummet var �ttkantigt till sin form och cirka etthundra kvadratmeter stort. Fr�n dess kanter l�pte sju ganska sm� sovrum ut. Dessa hade tv� sovplatser vardera. Vart och ett av de sm� rummen var inrett enligt tycke och smak hos de som bodde d�r.

F�rgerna och interi�ren varierade mycket i de olika rummen. Man kunde n�stan lista ut innehavarnas h�rkomst efter deras val av f�rger. Det �ttonde rummet var ett k�k med matrum. I detta fanns det plats f�r fjorton personer vid det stora k�ksbordet. 1 vanliga fall var man tydligen inte fler ombord, �tminstone inte s�dana som �vernattade. Antagligen gick det v�l att ordna fler sov- och sittplatser i sj�lva s�llskapsrummet. Men som det nu var beh�vde inte Channie och troligen inte heller de andra sova �ver h�r. Alla skulle hinna fram �nd�, utan n�gra �vernattningar. Det gick ju s� fort att f�rdas och alla skulle n� sina respektive destinationer inom en mycket kort tidsperiod. Det var f�r �vrigt s�llan som man sov �ver p� en farkost. Gjorde man det s� var det f�r att man antingen skulle enormt l�ngt eller det troligaste, att man ville sova d�r eller att man "s�ndagsseglade" runt.

1 k�ket stod nu en ung kvinna som Channie visste hette Anja. Anja var kortare �n Channie sj�lv, bara cirka en och femtio l�ng. Hon hade en n�tt figur, lockigt ljust h�r och gr�na �gon. Hennes drag var rena och m�nskliga, hon skulle n�stan ha kunnat komma fr�n Jorden. Bredvid Anja stod en man. Han var l�ngre, hade m�rk hy och etappklippt svart h�r....

 

Ca. midt i boken beskrives hvordan Channie fikk m�te sin �egentlige� kropp som l� i s�vn p� en fjern planet. I denne kroppen het hun Channie Centara. Hun brukte s� denne kropp i perioder mens den �svenske Kristina-kroppen ble lagt i s�vn. En mildt sagt utrolig historie denne delen av boken! Alts� bytter hun kropp like lett som andre her velger yttert�y...

 ***

Det st�r endel om �d�dsriket�: Channie tas med p� en mental reise til Jordens d�dsrike og Yexes forklarer at dette rent fysisk sett ligger en bit oppe i den jordiske atmosf�ren, og innhyller hele Jorden. Dette er som overflaten p� en egen planet - men utenp� og rundt Jorden i et eget frekvensskikt.

 

Channy fikk senere til oppgave � kontakte s�rlige jordmennesker for � forberede dem for kontakt. Disse var forut utplukket av Forbundet og R�det. 95% av de utvalgte var selv utenomjordiske - uten at de selv viste det.(s.266).

Igjen fra boken:

�F�r de som jobbade, som till exempel Channie, utgjorde dessa utomjordingar ocks� en fast punkt i tillvaron. N�gon att umg�s med och n�gon att tala med om eventuella problem. Detta var deras st�rsta uppgift, medm�nsklighet och v�nskap med de andra arbetande. Skulle Channie kommit med sina problem till sina vanliga jordiska v�nner, skulle dessa kanske snabbt ha kallat henne f�r d�rfink. S�dana "�ppna" samtal skulle, om de �nd� fortsatt, kunnat avsl�ja henne och on�digt mycket information skulle d� ha l�ckt ut. Detta i sin tur hade varit extremt farligt. F�r detta skulle mycket v�l kunnat leda till ett totalt avsl�jade av henne, och hennes verksamhet, f�r nyfikna s�kerhetsm�n p� jakt efter just den h�r typen av dold verksamhet. S� hon arbetade p� i tysthet och utbildade den ena l�nken efter den andra.

Hon smidde p� en kedja av l�nkar som skulle str�cka sig v�rlden �ver m�nga varv. Ofta t�nkte hon sig just som en smed och hon skrev detta i sin dagbok.

 "Jag �r som en smed och jag smider p� en kedja. Materialet till l�nkarna skiftar och ingen �r den andra lik. Jag f�r inte sj�lv best�mma vilket material jag skall ta, inte heller i vilken ordning l�nkarna skall sitta samman. Alla l�nkar m�ste vara smidda helt utan skarvar och fel. Jag tar d�rf�r tid p� mig och �r noggrann i mitt yrke. Varje l�nk �r mig k�r. Jag v�rdar dem �mt och vakar �ver dem, s� att inte de skall fara illa eller brista och g� s�nder. Kedjan �r inte min, den tillh�r andra. Granskar man den noga, s� ser man att jag sj�lv �r en av dess m�nga l�nkar. En liten del, i n�got mycket st�rre. Hur stort kan ingen veta, som inte sj�lv ing�r i den kedjan och �r en l�nk".

  En periode tok en utenomjordisk kvinne med navnet �Natascha� over Channies �svenske kropp� - mens Channie virket i sin andre kropp....

  P� s.323 st�r endel om kosmisk- kontra jordisk kj�rlighet og f�lelser - og med dette avsluttes her denne omtale av denne meget s�regne bok:

......denna (jordiska-) k�rlek skulle dock knappast kallats f�r k�rlek i universum, men vad gjorde det? Den universella k�rleken �r nagot enormt mycket st�rre och mer f�rfinat, men denna form av k�rlek passar knappast in i en jordisk vardag. Den universella k�rleksakten �r mycket annorlunda och st�rre med fler och starkare k�nslor �n de som m�nniskan har tillg�ng till. Det �r �ppnare, ljuvare tankar och k�nslor som n�r till de utomjordiska �lskande paren. De har runt sig enorma energier av k�rlek, allt med djupare betydelse och st�rre mening bakom �n bara lusta och sex. Visst finns sexuellt umg�nge i universum, men de jordiska varianterna ter sig snabbt torftiga, inneh�llsl�sa och bristf�lliga i sin utformning. Det sexuella �r inte heller n�got sj�lvklart, mycket annat tar st�rre plats i ett f�rh�llande i rymden. Det finns dessutom m�nga fler s�tt att visa k�rlek p� d�rute �n de m�nniskan anv�nder sig av. Man kan �lska med fingertoppskontakt, hj�rta mot hj�rta eller panna mot panna till exempel. Det s�ttet att n� k�rlek kallas Gerah om det sker mellan ett par eller flera personer. Det kan ocks� g�ras som en ensamakt, Dervante kallas den d�. 

Energin ges i s� fall oftast ut genom hj�rtat och ner i Moder Jord eller den planet man befinner sig p�. Ensam n�r man �ven en speciell andligt h�g k�nsla av k�rlek, i bland annat kronchakrat. F�r Channie p� Jorden var Dervante ett v�lk�nt faktum. Att ta och ge k�rlek �r f�r utomjordingar allts� st�rre �n allt annat och det visas ocks� �ppet. Den tillfredsst�llelse som man finner, bland universums �lskande par, �r tiotusenfalt st�rre �n den man n�gonsin finner p� Jorden. Den jordiska k�rleksaktens h�jdpunkt varar i blott sekunder, medan den universella �r lika stark och lika intensiv i timmar i str�ck. K�nslorna �r fler och st�rre �n vad ord som fantastisk och underbar kan beskriva. Det underbaraste man kan uppn� �r att dela med sig av sin k�rlek och tillfredstt�llelse till ALTET. Detta sker p� ett mycket h�gt andeligt plan, ett plan som m�nniskan inte ens i sine djupaste tanker skulle kunna forst�..........slutt utdrag

(og igjen: ut fra det som MARTINUS har forklart om seksualitetens utvikling i "det riktige menneskeriket" s� passer Channies forklaring eller beskrivelse her meget godt - alts� en masse paralleller til �ndsvitenskapelige eller kosmologiske forklaringsmodeller, hvilket igjen understreker bokens skjulte visdom/sannhet. r�-kommentar)  

 Boken p� 399 sider har ISBN 91-630-4887 - 6 

(SCANDBOOK AB - FALUN)

kontakt adr. angitt: "CHANNIES BOK", BOX 43, S-186 03 BROTTSBY

 LINK TIL CHANNIES channies side speilbase | | english

HER LINK TIL OMTALE AV HENNES NESTE BOK

LINK til en sivilingeni�r som arbeidet tett ved henne p� 90tallet og skrev egen bok  | + denne

en annen svensk ufokontakt; Richard H�glund (1913� 1977)

link til ufokontakter

 

 



innledning her f�rst  p� norsk - ellers mye svensk tekst

en annen svensk ufokontakt; Richard H�glund (1913�77)


en IRSK kvinne har opplevd ganske lignende opplevelser gjennom deler av livet, som CHANNIE her forteller om og  har ogs� tegnet de vesener hun har hatt befattning med, og noe i tekst om disse. SE link og h�r evt p� lydfiler  med opplesing om hennes liv i lyd p� engelsk spr�k, som �pnes i ny fane



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

alle levende vesener - ogs� dyr  - er koplet til et overjeg eller overselv - gjennom hvilket de er forent med ALTET 

altet= den sanne eller virkelige religion